Trea: Frankrike. Tvåa: Tyskland. Och överlägsen etta: Sverige.
Klimatminister Isabella Lövin (MP) är nöjd över att Sverige enligt en ny mätning leder EU-ländernas resa för att uppnå målen i klimatuppgörelsen i Paris.
– Det känns fantastiskt att vi får det här höga betyget, säger Lövin till TT.
Det är Carbon Market Watch, ett paraplyorgan för cirka 800 organisationer och akademiker från ett 70-tal länder, som tittat på hur EU-länderna ligger till för att nå Paris-målen om minskade utsläpp av växthusgaser. Länderna får poäng utifrån hur väl de följer EU-kommissionens generella mål, målen i fråga om handeln med utsläppsrätter (ETS), om inhemsk politisk uppföljning samt nationella ambitionsnivåer.
Sverige får många poäng för att sätta mer ambitiösa mål för 2030 och för 2040 än vad EU gör. Det är en viktig orsak till att Sverige toppar listan med 67 av 100 möjliga poäng, före Tyskland på 54 poäng och Frankrike med 53 poäng.
– Det är oerhört glädjande, säger Lövin.
Men det finns också en möjlig hicka i den svenska frammarschen. Vissa länder hävdar bland annat att de inte ska behöva minska utsläppen lika mycket eftersom de har skog. I den delen får Sverige bara 4 av 20 möjliga poäng.
Lövin säger dock att det beror på att Sverige anses ha varit för tyst i de pågående förhandlingarna om frågan, men att positionen ska förtydligas framöver.
– Vi är ju absolut emot att länder inte ska behöva göra sina utsläppsminskningar för att man har skog.
Sämst betyg av alla får Polen, med 2 poäng. Långt ner ligger också ett antal andra östeuropeiska länder, samt Italien och Spanien. Det förvånar inte Lövin, som säger att dessa länder stretat emot i förhandlingarna.
Samtidigt är det bara de tre toppländerna som anses ligga i fas för att nå målen. Det bekymrar klimatministern.
– Det är viktigt att vi fortsätter att driva en aktiv politik på EU-nivå.
Parisavtalet
Det globala klimatavtalet förhandlades fram i december 2015 när Frankrike stod som värd för det återkommande globala klimattoppmötet. Det slår bland annat fast att den globala uppvärmningen ska begränsas till under två grader jämfört med förindustriell tid, och att de globala utsläppen snarast möjligt ska nå sin högsta nivå för att sedan minska.
Ländernas nationella klimatplaner ska uppdateras vart femte år från 2020 och globala översyner av det internationella klimatarbetet ska göras var femte år med start 2018.
Dessutom ska världens utvecklade länder bidra med 100 miljarder dollar årligen i klimatbistånd till utvecklingsländer från år 2020, när avtalet ska träda i kraft.
