Älvtorpet i Sollefteå, kvarteret Niten i Norrköping och Skarpan i Linköping. Det är några exempel på bostadsområden där hyrorna höjts med runt 40 procent och ibland mer därtill efter renoveringar. Många hyresgäster har inte haft råd att bo kvar.

Många av miljonprogrammets lägenheter från 60- och 70-talet är i stort behov av upprustning – och det är ofta ekonomiskt utsatta som får stå för notan. En forskningsrapport från Chalmers i höstas visade att renoveringsbehovet är som störst där inkomsterna är som lägst. Att många riskerar hyreshöjningar på mellan 35 och 50 procent de kommande åren kan därför få stora sociala konsekvenser, varnade rapporten. Och det är vad som nu är på väg att hända, menar nätorganisationen Skiftet.

– Kapital har flyttats de senaste åren från hyresgäster till de som äger sin bostad. Det är djupt orättvist och ökar klyftorna, säger Skiftets kampanjchef Anna Westberg.

Hon påpekar att hyresgäster får betala för renoveringar med höjd hyra medan de som bor i villa eller bostadsrätt få rot-avdrag för att rusta upp. Nu vill Skiftet att också renoveringar av hyresrätter ska få stöd av staten i form av skatteavdrag.

– Hus behöver renoveras över hela Sverige, många bor under dåliga omständigheter. Det måste vi göra något åt utan att det drabbar dem som har minst, säger Anna Westberg.

Bostadsminister Peter Eriksson (MP) håller med om att kraftiga hyreshöjningar efter renoveringar är ett problem. Något rot för hyresgäster vill han inte utlova, utan hänvisar till satsningarna på en miljard årligen på ett stöd som hyresbolagen kan söka för renoveringar i ekonomiskt utsatta områden.

I övrigt handlar bostadspolitiken mycket om att bygga nytt. ”Regeringen gynnar hyresrätten, inte minst genom stora budgetsatsningar på investeringsstöd till hyresrätter med rimliga hyror”, skriver Peter Eriksson i ett mejl till Syre.

Bostadsministern inväntar också den statliga utredning som i mitten av april ska presentera förslag på hur hyresgästers ställning kan stärkas.