Efter 47 år som polis i Örebro tog han bladet från munnen och sa som han tyckte det var. Peter Springare lade ut en lång drapa på Facebook. Det gick ut på att många av dem som greps för olika brott i Örebro den veckan hette Ali, Mahmoud eller Mohammed och kom från en rad namngivna länder.

Att utlandsfödda är överrepresenterade bland dem som grips för brott kan man läsa på Brå:s hemsida. Men dels är skillnaden liten, dels blir den helt försumbar om man räknar bort skillnader i livsvillkor. Dessutom handlar det om en liten och heterogen grupp, knappt ens meningsfull att bedöma som kategori.

Men Peter Springare har räknat förnamn och dragit slutsatser, inte bara om lokala förbrytare i Örebro utan också om vad som är roten till en hel rad samhällsproblem, från kriminalitet till missförhållanden i skolan och sjukvården. Han nöjer sig dock med insinuationer:

”Alla vet varför men ingen törs eller vill torgföra anledningen, p g a att Sverige alltid levt på myten om det präktiga ultimata samhället som har osinnliga resurser för att vara i framkant när det gäller att vara det enda politiskt korrekta alternativet i en dysfunktionell värld som slår knut på sig själv, genom destruktivt beteende i olika religioners namn.”

Genom att framställa sig själv som sanningssägande underdog fick Peter Springare sympati från långt fler än den klick som alltid applåderar misstänkliggörande av minoriteter. Gensvaret var enormt – 51 000 gillaklick efter sex veckor och ett antal stödsidor på Facebook. Han erbjöds också att skriva krönikor åt den bruna webbtidningen Nyheter idag.

Uttalandena på Facebook har Peter Springare gjort som privatperson, betonar Mats Nylén, som är kommunikationsansvarig på Bergslagspolisen. Men polisen utreder nu huruvida uppdraget som krönikör är förenligt med hans arbete. Dessutom har han blivit anmäld både för det ursprungliga Facebookinlägget och för att han har skrivit att han hoppas på en samhällsutveckling som ska ”förinta alla vänsterextrema journalister”.

Det senare har han försökt vifta bort med att han förstås inte vill ta livet av någon, men frågan är vad han då menade. När han fick frågor om det i SRs Studio Ett i onsdags blev svaren oerhört svävande. De som håller med förstår, blev kontentan. I Nyheter idag är han utförligare: han vill ”via demokratiska och politiska åtgärder avlägsna förutsättningarna för dessa vänsterextrema journalister att verka”.
Att Peter Springare hetsar mot utlandsfödda, journalister och tryckfrihet på sin fritid och inte i yrket gör honom inte okej som polis. Även om det är journalistiken han vill förinta och inte journalisterna själva. Och även om hans idé om vad han menar är lika grumlig som den framstår i Studio Ett. Han kommer inte undan att han arbetar för en statsmakt med våldsmonopol. Poliser har en svår uppgift, nej, flera svåra uppgifter, varav en del balanserar på gränsen till förtryck. Andra befinner sig på fel sida om den gränsen. Att då acceptera poliser som eldar på populistiska antidemokratiska strömningar och fascistoida krafter är helt enkelt livsfarligt. Om de inte själva förstår vad de säger gör det inte saken bättre. Polisledningen har mycket att ta tag i.