Ytterligare en ansökan, EU-rätt och en styrande dom har medfört att slutförvarsprocessen fått göra halt. Tidigast i början av april menar Mark- och miljödomstolen att en ny tidplan för den fortsatta processen kan komma. Sammanlagt fyra slutförvarsrelaterade mål har miljödomstolen att hantera.
Den tidigare planen om en separat huvudförhandling i år ligger på is.
– Vi har tidigare haft en planering om att föra fram målet om kärnbränsleförvaret till huvudförhandling men just nu är vi i ett skede då vi inte har en fast tidplan. Tidigast om en månad kan det finnas en tidsaspekt, säger Anders Lillienau, rådman vid Miljödomstolen och ansvarig för ansökan.
I mars 2011 lämnade Svensk kärnbränslehantering AB in sin ansökan om ett förvar för högaktivt radioaktivt avfall. I januari 2016 kungjorde miljödomstolen ansökan då den ansågs så pass komplett att den kunde släppas vidare i processen för avgörande till huvudförhandling. Efter senaste remissrundan, i februari i år, har nu processen helt stannat upp.
– Vi fick in en ansökan om hamnverksamhet från SKB i oktober som har lett till att vi behöver se över om det finns ett behov av en samlad bedömning av alla deras ärenden. Det handlar om vad som är processekonomiskt men också om EU-rätt och bland annat ett rättsfall från Högsta domstolen, Bungefallet från 2013, som rör Natura 2000-områden. Och det finns tre sådana områden nära Forsmark, förklarar Anders Lillienau.
Miljödomstolen har i nuläget förutom ansökan som rör kärnbränsleförvaret från 2011, ansökan för utökat förvar av låg- och medelaktivt avfall, SFR, från 2014 samt ett mål som rör dispens från art- och habitatdirektivet från 2013 liksom det senaste om utökad hamnverksamhet från 2016.
Men stödet för en samlad bedömning saknas hos de flesta remissinstanserna enligt Anders Lillienau. Vilket även Ansi Gerhardsson, enhetschef vid SSM, bekräftar.
– Vi ser inga strålsäkerhetsmässiga fördelar med en samlad bedömning när det gäller kärnbränsleförvarssystemet och utbyggnaden av SFR då de olika målen behandlar så olika saker. Vi ser att det blir förseningar om det görs eftersom SFR-ansökan inte kungjorts ännu. Förseningar som inte gagnar processen, säger Ansi Gerhardsson.
Samtidigt, säger hon, ligger det inte inom myndighetens kompetens att uttala sig om aspekter som rör Natura 2000-målet.
– Vi förstår att det kan finnas fördelar med en samlad bedömning när det gäller utbyggnaden av hamnen och Natura 2000-målet men vi uttalar oss inte om det. Och så finns ju tidsaspekten, jag har svårt att se att sittande regering hinner ta upp frågan, säger Ansi Gerhardsson och fortsätter:
– Förseningar kostar pengar och så har vi den förtida avställningen av reaktorer. Vad gör vi när Clab (reds anm: mellanlager för använt kärnbränsle) är fullt? Enligt SKBs bedömning kommer Clab, med aktuellt tillstånd, att vara fullt cirka 2022.
Även Östhammars kommun avråder på samma sätt från samlad prövning med hänvisning till de konsekvenser de menar en försening för med sig.
– Ansökan som lämnades in 2011 är ju i viss mån en färskvara. En samlad prövning medför en stor risk med att den blir föråldrad. Vi riskerar också att förlora den kompetens vi har knuten till frågan, det vill säga kommunens uthållighet i frågan blir satt på hårda prov, säger Jacob Spangenberg (C), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen.
Miljörörelsernas kärnavfallsgranskning, MKG, menar däremot att kärnbränsleförvarsmålet och artskyddsmålet bör samordnas och att målen bör tas upp till gemensam huvudförhandling. I övrigt lämnar de över till miljödomstolen att avgöra hur processen ska fortgå.
Men MKG skriver samtidigt: ”Föreningarna anser dock att en samordnad prövning av SKBs samtliga ansökningar ökar möjligheterna till att bedöma de kumulativa effekterna av de ansökta verksamheterna.”
MKGs kritik av förvarsmetoden kvarstår liksom synpunkten att alternativa förvaringsmetoder och bästa teknik ska vara vägledande i metodvalet.
Allan Hedin, säkerhetsanalytiker vid SKB, MKG skriver i sitt yttrande att ”nya forskningsresultat från Schweiz och Äspölabbet, prototypförvaret” tyder på att förvar snabbt blir syrgasfria. Så vad skapar korrosionen när syret är borta?
– Dessa nya försök ändrar inte grunden för vår analys och inte heller våra slutsatser om på vilket sätt kapseln korroderar. Experimenten tycks välgjorda, men det går inte att dra de slutsatser som MKG vill göra. Vi kommer att redovisa vår syn på också detta inom den pågående tillståndsprövningen, säger han.
MKG menar, med anledning av de nya rönen, att ”SKBs säkerhetsanalys måste göras om, likaså SSMs granskningsrapport om långsiktig strålsäkerhet”. Kommentar?
– Eftersom försöken inte ändrar grunden för vår analys behöver inte säkerhetsanalysen göras om. Därmed ser vi inte heller någon anledning till att SSMs granskningsrapport behöver göras om, men det är ju något för SSM att ta ställning till, säger Allan Hedin.
SKB anser på samma sätt som MKG att kärnbränsleförvarsmålet och artskyddsmålet bör samordnas, däremot ser de inga fördelar med samordning med övriga ärenden. Nackdelarna de anför i sitt svar till domstolen är bland annat förseningar, fördyringar och framför allt uppenbara mellanlagringsproblem för det använda kärnbränslet.
