Skogsstyrelsen slutar klassificera skogar i nordvästra Sverige med höga naturvärden som nyckelbiotoper. I miljörörelsen är vreden stor efter beskedet och även inifrån myndigheten kommer kritik.
– Det här gör det omöjligt att nå miljömålen. Om man öppnar för att avverka nyckelbiotoperna kommer det inte finnas tillräckligt med gammal skog kvar, säger Elin Götmark, talesperson för Skydda skogen.
Sedan 90-talet har Skogsstyrelsen inventerat skogar för att ge dem med exempelvis många rödlistade växt- och djurarter status som nyckelbiotoper. Klassificeringen har inte inneburit ett formellt skydd, men skogsbolagen har i regel låtit nyckelbiotoperna vara eftersom det krävts för att godkännas av miljöcertifieringsorganisationen FSC. Men där det finns stora sammanhängande områden med gammal skog passar metoden dåligt, tycker Skogsstyrelsen. De avbryter nu arbetet i 17 fjällkommuner från Torsby i söder till Kiruna i norr.
– Vi har fått gränsdragningsproblem. I dessa områden är det ofta svårt att avgöra var en nyckelbiotop börjar och slutar, säger generaldirektören Herman Sundqvist.
Skydda skogen tolkar liksom flera andra miljöorganisationer beskedet som att Skogsstyrelsen vill att mer gammal skog med höga naturvärden ska kunna avverkas. Det vore förödande, menar de.
– Landskapet utarmas på biologisk mångfald som är grunden för våra egna liv. Skogslandskapet omvandlas till produktionsskog där träden inte får leva hela sin livscykel, säger Elin Götmark.
Hon menar att alldeles för lite skog är skyddad i dag och hänvisar till forskare som anser att minst 20 procent av skogarna måste skyddas för att säkra den biologiska mångfalden, betydligt mer än de 5 procent som är regeringens ambition att ge formellt skydd till 2020.
Att skogsbolagen själva ska vara med och ta ansvar för skyddsvärd skog som Skogsstyrelsen förväntar sig, tror inte Elin Götmark på. Och hon får medhåll av en anställd på Skogsstyrelsen som Syre talar med.
– Vi ser dagligen när vi inventerar att skogsnäringen är oförmögen att själva identifiera nyckelbiotoperna. Om vi inte gör det avverkas de här skogarna, säger den anställda som vill vara anonym.
Hen vittnar liksom en kollega på en annan avdelning om förvåning och frustration bland myndighetens anställda.
Herman Sundqvist tillbakavisar att syftet med Skogsstyrelsens beslut är att öka avverkningen. Om det blir så får utvärderas efter hand, menar han. Att skogsägarföreningar applåderat beskedet och miljöorganisationer blivit upprörda visar på betydelsen av förändring, menar han.
– Det är ett uttryck för den polarisering som finns och visar på behovet av bättre metoder för att värna skyddsvärda skogar. I det arbetet behövs miljörörelsen, säger han.
Herman Sundqvist menar att nya arbetssätt exempelvis kan vara mer skonsamma brukningsmetoder som inte innebär kalhyggen. Här tycker Skydda skogens Elin Götmark att Skogsstyrelsen blandar ihop saker.
– Nya brukningsmetoder behövs, men det ska man ha i produktionsskogen, inte i de skyddsvärda skogarna. Dem ska man låta vara, säger hon.
