När EU-lagstiftarna nu positionerat sig inför slutförhandlingar lutar det mot att utsläppspriset fortsätter sin kräftgång. Samtidigt växer andelen utsläpp som omfattas av handel vilket ökar trycket på att ta fram ett system som verkligen fungerar.
Utsläppshandeln i EU är världens första och största marknad för att sätta pris på utsläpp. När det ser allt mer osannolikt ut att få till ett globalt pris på växthusgasutsläppen är det oftast unionens väg som förs fram som inspirationskälla för andra, och fler följer efter. Bara under 2017 förväntas andelen utsläpp som omfattas av handel växa från 14 till 25 procent.
Tanken i detta handelssystem är att den som minskar sina utsläpp ska tjäna på det framför sina konkurrenter. Därigenom ska de omkring 11 000 industrier som omfattas av lagen vilja satsa på att ställa om. Men när det kommer till att fungera som styrmedel har unionens system inte varit särskilt lyckat.
– Ett lågt pris på runt fem euro till följd av överskottet på marknaden har lett till att det varit billigare att köra på med exempelvis kol och köpa utsläppsrätter än att satsa på att ställa om till ett förnybart alternativ och minska utsläppen, säger Lars Zetterberg på svenska miljöinstitutet IVL.
Detta har orsakat huvudvärk hos lagstiftare som vill att EU ska vara en pionjär på kli ma tområdet. Utifrån resultatet av miljöministrarnas överenskommelse i tisdags ser flera av problemen också ut att överleva, även om tonen var försiktigt positiv. Nu inleds slutförhandlingarna mellan parlament, medlemsländer och kommissionen, där progressiva länder försöker att skruva på ramarna så att de över 15 miljarder utsläppsrätter som ska ingå i handeln mellan 2021–2030 ska göra mest klimatnytta. Varje utsläppsrätt motsvarar rätten att släppa ut ett ton koldioxid, vilket är ungefär den mängd som en genomsnittlig bil ger ifrån sig per 500 mil.
Tidigare förslag som skulle pressa på vissa sektorer att minska utsläppen har åkt av bordet till miljöorganisationers förtret. Nu lär de flesta industrier utanför värme- och elsektorn fortsatt få sina utsläppsrätter gratis. En av de svåraste striderna som fortsatt väntar är frågan om länder ska vara tvungna att också ge ytterligare stöd till industrier om energipriserna stiger på grund av ETS.
– Vissa länder ger i dag stöd till sin industri och då vill parlamentet att det ska vara samma regler för alla. Men rådet anser att det fortfarande ska vara upp till medlemsstaterna att själva bestämma detta, säger Joshua Prentice, som ansvarar för utsläppshandeln på Miljödepartementet.
Hoppet hos miljöorganisationerna ställs nu till de förslag som gör att en större del av överskottet av utsläppsrätter kan skrotas eller gömmas undan från handeln. Därigenom kan inte exempelvis en industri fortsatt lita på att det alltid går att köpa sig ur ökade utsläpp. Redan nu finns det mellan 2 och 3,5 miljard utsläppsrätter över, enligt olika bedömningar. Och överskottet ser ut att öka.
Parlamentet föreslår att en miljard utsläppsrätter fram till år 2021 ska kunna tas bort från handeln. Medlemsländerna vill is tället att utsläppsrätter som gömts undan i fem år ska börja skrotas år 2024, vilket enligt miljöorganisationen Sandbag kan innebära att totalt tre miljarder utsläppsrätter tas bort från handeln.
– Det är bra att rådet också kommer fram med en idé att döda utsläppsrätter, men det är fortfarande inte tillräckligt, säger centerpartisten Fredrick Federley, som företräder EU-parlamentets industriutskott i förhandlingarna som nu ska dra igång. Han fortsätter:
– Nu väntar svåra förhandlingar.
Sammantaget tvivlar de flesta på att de reformförslag som nu ligger på bordet kommer att göra att marknaden fungerar som tänkt för att driva på en omställning. Alltfler länder sneglar också på att lägga till egna styrmedel ovanpå det europeiska systemet. I Storbritannien har man redan infört ett prisgolv som höjer dagens utsläppspris på fem euro till runt 25 euro för el- och energisektorerna. Sverige, Frankrike och Tyskland tittar även på liknande åtgärder, den svenska utredningen presenteras i sommar.
Inom den kommande månaden samlas lagstiftarna för slutliga förhandlingar och reformen kan vara i hamn efter sommaren. EU kommer dock oavsett att behöva skärpa sin utsläppshandel ytterligare framöver om de ska stå upp för sin del av att nå FNs klimatmål. I förslagen som nu ligger på bordet öppnas också för en översyn.
– Det är helt avgörande om vi ska stanna vid en och en halv grad, kommenterade klimatminister Isabella Lövin efter mötet.
