Yttersta högern för fram kritiken mot globalisering och betonar försvaret av nationellt självbestämmande.

Det sorgliga i sammanhanget är att det borde vara arbetarrörelsen som driver kritiken av kapitalets globalisering och dess hot mot det nationella självbestämmandet – inte den reaktionära högern. Bland annat har EU inneburit en utvidgning av kapitalets makt och skapat en politisk plattform för den reaktionära högern.

Nationellt självbestämmande är en förutsättning för demokratiskt förankrade bilaterala och multilaterala relationer och en internationell solidaritet. Större delen av arbetarrörelsen väljer tyvärr att inte se detta.

Högerns globaliseringskritik och tolkning av nationellt självbestämmande är naturligtvis klart annorlunda än arbetarrörelsens grundläggande definition av desamma. Icke desto mindre är det tyvärr högern som entusiasmerar de egna sympatisörerna och vinner potentiella vänstersympatisörer för sin sak med sin retorik.