Många länder rustar upp sin militär och Sverige väntas följa efter. Försvarets ambitioner ska öka, lovar försvarsministern. Samtidigt ökar flödet av vapen mellan världens länder. Utvecklingen oroar Svenska freds som vill möta spänningarna med mindre vapenexport och mer diplomati.
Finland är senast i raden av länder som rustar upp försvaret. Anslagen höjs gradvis så att de år 2020 är 150 miljoner euro högre än i dag, meddelade försvarsministern förra torsdagen.
Också Nato-länderna väntas öka försvarsutgifterna, bland annat efter att USA pressat militäralliansens medlemmar att satsa mer pengar. Målet inom Nato är att varje land ska satsa minst 2 procent av BNP på försvaret, vilket kan jämföras med Sveriges 1 procent. Så sent som förra onsdagen ska USAs nya försvarsminister James Mattis ha hotat sina kollegor i Nato-länderna med minskat engagemang för militäralliansen om inte medlemsstaterna lever upp till sina löften, rapporterar Dagens industri.
Vicepresident Mike Pence hade en mjukare ton under säkerhetskonferensen i München förra helgen. Där slog han fast att ”USAs stöd för Nato är starkt”, men osäkerheten kring USAs engagemang för Europa används nu som argument för att också Sverige ska stärka försvaret.
– Under Obamaadministrationen hade Sverige och USA en bra informell relation som på något sätt syftade till att de skulle ingripa om Sverige blev attackerat. Men nu är det högst sannolikt att Trump ifrågasätter varför vi betalar så oerhört lite och varför USA ska sponsra Sverige med sina skattepengar, säger Mike Winnerstig, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) till TT.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har noterat den amerikanska synen, men menar att han inte märkt av några påtryckningar. Samtidigt signalerar han att höjda försvarsanslag är att vänta.
– Vi är beredda att både öka vår ambition och samarbeta med andra, säger han till TT.
Militär upprustning är fel väg att gå, anser däremot Svenska Freds ordförande Agnes Hellström.
– Vi måste skifta fokus från upprustning till avspänning och med alla diplomatiska medel signalera att vi väljer dialog framför konfrontation. Det är så våra dryga 200 år av fred har upprätthållits och inte genom att ha militära resurser som kunnat stå emot ett verkligt anfall, säger hon till Syre.
Agnes Hellström menar att Sverige också måste begränsa vapenexporten för att kunna bidra till en säkrare värld. I förra veckan kom forskningsinstitutet Sipris rapport som visar att världens vapenhandel ökade med över 8 procent under 2016. Det är en allvarlig utveckling, enligt Agnes Hellström.
– Ju fler vapen i omlopp, desto värre konflikter. Vi behöver stoppa vapenflödena för att kväva bränslet till konflikter, säger hon.
