Åtta av tio svenskar litar på varandra, visar en ny Sifo-undersökning. Tilliten är stor i nästan alla politiska läger. Störst är den bland miljöpartister, 94 procent av Miljöpartiets väljare uppger att de litar på andra människor. Ändå kan det vara svårt att se, ofta domineras tidningar och tv av nyheter som istället får oss att tappa tron på våra medmänniskor. Det var en av anledningarna till att Frida Löfqvist, Mattias Risberg och Hydie Warwick bestämde sig för att lifta genom Sverige, utklädda till änglar. De ville sprida en glad nyhet i vintermörkret.
De har alla tre tidigare erfarenhet av att vi människor behöver varandra och måste förlita oss på att andra är goda. Mattias har liftat tidigare, både i Sverige och ute i världen. Hydie kommer från England, men har sitt hem där hon befinner sig för tillfället och har nyligen jobbat i ett flyktingläger i Paris. Frida har tidigare luffat längs Sveriges sydostkust, utan vare sig mat eller pengar.

– Både Mattias och jag har haft tanken om att man kan lita på andras godhet. Han är van vid att lifta och han berättade att när han kliver in i en bil frågar folk ofta hur han vågar. ”Men alla är ju precis som du”, svarar han då, säger Frida Löfqvist.

Frida har mötts av liknande kommentarer.

– När jag var på luffen frågade folk hur jag vågade gå till främmande och knacka på. Men jag kände att alla var ju så snälla, säger hon.

Änglar en bra symbol

Mattias som tog initiativet till deras gemensamma liftarluff i januari hittade Fridas blogg och tog kontakt med henne på Facebook. Hydie träffade han på en kursgård runt nyår. Allt gick fort och idén formade sig snabbt, men enligt dem själva är det inte så mycket som behöver planeras inför en spontan liftarluff som ska belysa tilliten mellan oss människor.

– Mattias tyckte att vi hade samma budskap och att det var viktigt. Så bestämde vi att efter nyår kör vi, med två dagars varsel. Han och Hydie tyckte att änglar var en bra symbol, säger hon.

Men de hade fler tankar med sin liftarluff.

– Vi ville nå ut med flera aspekter. Vi ville öka tilliten och visa att det inte är farligt att lifta. Det är inte farligare än på 1970-talet när alla gjorde det. Sen ville vi sprida en glad nyhet också, visa att folk faktiskt litar på varandra. Även om alla inte stannade så vinkade hälften av alla i bilarna och var glada. Vi kunde glädja varandra, det blev en ömsesidig kärlek. Det är roligt att det finns i samhället, säger Frida.

Lätt att få lift

Hon tycker att det var lätt att få lift och att de var utklädda till änglar tror hon underlättade.

– Ska man bestämma om man ska stanna sin bil eller inte är det ett snabbt beslut, därför är det bra med en positiv association. Alla som stannade var jätteglada.

Endast vid ett tillfälle fick de stå en längre stund innan någon stannade och plockade upp dem. Det var mitt i skogen och det började skymma.

– Mellan Söderköping och Linköping fick vi stå som längst, kanske 40 minuter. Sen stannade en bil. Men då fanns det inte så mycket bilar heller, säger Frida.

Resan hade egentligen inget slutmål. Det är svårt att ha bestämda mål när man ska lifta runt, man hamnar lite där man hamnar, förklarar Frida. Efter ett tag återvände hon hem.

– Mattias är fortfarande ute och liftar, han har plockat upp andra [reskamrater] på vägen. Nu är han i Norrland någonstans. Jag kanske ska haka på igen.

Ett positivt samhälle

En annan sak som kan vara svår när man liftar är tillgång på mat och sovplats. Ofta blev det mat på McDonalds, som är tillgängligt längst vägarna och har generösa öppettider. Men även här har liftarna fått hjälp av goda medmänniskor.

– Ibland har folk bjudit oss på mat, och vi har haft lite matsäck. Vi har oftast sovit hos folk som Mattias har lärt känna sedan tidigare gånger han har liftat.

Frida säger att det är svårt att planera, man vet inte hur långt man kommer, men saker har en tendens att alltid lösa sig i slutändan. En natt fick de sovplats hos en reporter som hade intervjuat dem samma dag.

– Just då var det minus 15 grader och Mattias fick inte tag på sina vänner som vi hade tänkt sova hos. Men den här kvinnan hämtade oss och dukade fram all mat hon hade.

En annan gång lät de anställda på McDonalds de resande sitta kvar lite efter stängning.

– Man får en boost av att se hur positivt samhället är. Vi ville visa just detta, och det är verkligen det budskapet vi kom hem med. Det känns meningsfullt med liftandet för att det sprider glädje åt båda hållen.

Det går att höra på Frida när hon pratar om liftarluffen vilken positiv upplevelse det var. Hon berättar att det var betydelsefullt för henne att med egna ögon få se att allt inte bara är negativt.

– Jag läser inte tidningen, jag har inte gjort det på ett år. Det är så mycket negativt. Länge tänkte jag, gör jag fel? Man får väl inte låta bli att läsa nyheter? Men det är tidningarnas makt, folk mår dåligt för man tror att allt är dåligt. Det är konstigt att de inte skriver mer om allt det positiva som händer.

Ett nytt sätt att tänka

Hon ser många fördelar med att lifta.

– Fler borde testa själva, för att se hur det ser ut egentligen. Jag brukar säga att folk ska göra saker som de drömmer om. Som att lifta runt, alla kan göra det, det är jätteenkelt. Sen är det såklart miljövänligt också. Jag har inte liftat tidigare så det blev en aha-upplevelse. Nästan som ett till sinne, ett nytt sätt att tänka.

Hon menar att man aldrig behöver bli strandad.

– Innan tänkte jag att om jag skulle någonstans måste jag ha bil, eller så kan jag gå. Men nu vet jag att jag kan lifta också. Jag kan lifta överallt i hela världen.

Mathias Risberg är uppväxt i Norrland. Han arbetar som massör/strippa men ägnar sig åt äventyr och att uppmuntra andra till ett alternativt leverne.

Frida Löfqvist är utbildad civilingenjör, kommer från Stockholm men bor på Öland, där hennes huvudsysselsättning är att vara lycklig. Blogg: utberedelser.se

Hydie Warwick är från Hertfordshire i Storbritannien och har arbetat med att organisera handelsresor, men lever sedan en tid tillbaka som musicerande nomad. Blogg: hydiewarwick.com

Planen var att lifta från Stockholm, genom södra Sverige utklädda till änglar. De skulle förlita sig på andra människors godhet, att de får skjuts, mat och sovplats längs vägen. Målet är att inspirera andra till att lita på och ta hand om varandra.

Under en vecka i januari åkte de från Karlstad via Stockholm vidare till Jönköping, för att landa i Göteborg och sedan Malmö.