Rapporter från distrikten Elgeyo Marakwet och Turkana visar att tusentals känner av effekterna av ökenspridning, klimatförändringarna och bristen på regn. Barn i Baringo som är för hungriga för att kunna leka sitter vid elden och väntar på nästa mål mat.

– I de flesta distrikt ger mödrar sina barn vilda frukter och knölar. De kokar dem i åtminstone 12 timmar i tron att det kommer ta bort giftet som de innehåller, säger Hilda Mukui, jordbruksexpert och markvårdare, till IPS.

Ofta kokas dessa i smutsigt vatten, eftersom de omkringliggande floderna har torkat ut.

Teresa Lokwee har åtta barn under 12 år. Hon säger att ibland när de ger sig av för att försöka få tag på vatten kommer de inte hem förrän sent på kvällen.

– När våra barn ser att det är något som tillagas – att de snart kommer att kunna äta ett mål mat – det ger dem hopp.

Hilda Mukui har tidigare arbetat vid landets jordbruksdepartement och i de flesta av de distrikt som nu är drabbade av torka. Hon säger att brist på regn och vatten samt de ovanligt höga temperaturerna har drabbat 23 av de 47 distrikten i Kenya.

I västra Kenya har människor börjat äta insekter, bland annat termiter, något som tidigare var helt uteslutet. Kenyas nationella standardiseringsorganisation som bedömer kvalitet och säkerhet för varor och tjänster uppger dock att insekter bör undvikas.

Landets departement för vatten och bevattning varnar för att det värsta ännu återstår på grund av bristen på nederbördsrika regn.

– Vi står inför allvarliga konsekvenser till följd av ökenspridningen eftersom vi hugger ner fler träd än vi planterar, säger Hilda Mukui.

Hon förklarar att enligt landets plan för utveckling – Vision 2030 – ska minst en miljard träd planteras innan 2030 för att bekämpa effekterna av klimatförändringarna. Än så länge har inte mycket hänt, påpekar hon.

Enligt henne saknar minst 10 miljoner människor en säker tillgång till mat och två miljoner riskerar svält. Antalet människor ökar som lever i områden där jordbruksmarkerna är utarmade, uppger FN-organet UNCCD.

Jordbruket är en grundpelare i ekonomin och minst 45 procent av statens intäkter kommer från jordbrukssektorn. Hilda Mukui säger att det därför är alarmerande att minst 10 miljoner av landets 44 miljoner invånare – 40 procent av alla inom jordbruket – lever i områden där jordbruksmarkerna är utarmade.

Kenya Forest Service uppger att en fjärdedel av Mau Forest Complex – där landets största vattentäkt finns – har gått förlorad på grund av mänsklig påverkan.

Enligt UNCCDs chef Monique Barbut är det viktigt att se till att landet inte förlorar mer mark än vad som återställs under de kommande tio åren. FN-organet UNCCD samarbetar med andra organisationer för att säkerställa att minst fem miljoner hektar förstörd mark återställs i landet.

Enligt organet motsvarar den årliga kostnaden för förstörda marker i Kenya minst fem procent av landets bruttonationalprodukt. Monique Barbut berömmer dock de insatser som gjorts för att genom nya lagar ta itu med ökenspridningen.

Forskning visar den starka kopplingen mellan bra jordar och möjligheter att ta itu med fattigdom och hunger. Att öka skogstäcket i Kenya är centralt. Sedan 1975 har landet drabbats av torka 11 gånger och nu hotar en ny torka.

– Det som nu krävs är gemensamma ansträngningar och en bättre samordning mellan myndigheter, samhällen, biståndsgivare och det civila samhället, säger Hilda Mukui.