Yanghee Lee har nyligen återvänt efter en resa till Burma.

– Att regeringen fortsätter att gå i försvarsställning när anklagelser om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna ständigt rapporteras innebär att regeringen förlorar i trovärdighet, säger hon.

Hon menar att denna reaktion inte bara är kontraproduktiv utan också bidrar till att det hopp som svept över landet kan släckas.

Efter ett halvt sekel av militärstyre höll Burma ett val 2015 som hyllades som ett stort steg mot en fullvärdig demokrati och Aung San Suu Kyi ledde partiet NLD till valseger. Men Aung San Suu Kyi har kritiserats för att hon inte vidtagit åtgärder för att skydda landets minoritetsgrupper.

Trots att minoritetsfolket rohingya levt i många generationer i Burma vägrar landets myndigheter att ge folkgruppen medborgarskap. De flesta är mycket fattiga och får inte resa utan tillstånd eller tillgång till sjukvård. FNs flyktingorgan UNHCR har kallat folkgruppen ”den mest förföljda i världen”.

Burmesisk militär inledde en offensiv efter att flera burmesiska gränsvakter dödades i oktober i den nordliga delstaten Rakhine. Sedan dess har omkring 90 000 människor flytt och 66 000 har tagit sig över gränsen in till grannlandet Bangladesh.

Kontoret för FNs högkommissarie för mänskliga rättigheter, OHCHR, rapporterar om sexuellt våld, utomrättsliga avrättningar, tortyr och påtvingade försvinnanden i samband med den brutala militärinsatsen.

Ett ögonvittne berättar för OHCHR om hur morföräldrarna misshandlades av militär och bands vid ett träd som sedan sattes i brand. Mer än hälften av de 101 kvinnor som har intervjuats uppger att de har utsatts för våldtäkt eller någon annan form av sexuellt våld. Bland dessa finns både gravida kvinnor och unga flickor.

Enligt OHCHR har myndigheterna i Burma med stor sannolikhet gjort sig skyldiga till brott mot mänskligheten.

Yanghee Lee konstaterar att även om myndigheterna måste agera vid attacker så måste de samtidigt uppfylla sina skyldigheter när det gäller rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.

Enligt OHCHR har hundratals bostäder, byar och moskéer avsiktligt bränts ned. Ögonvittnen uppger att endast de bostäder som tillhört buddhister lämnats orörda. Människorättsorganisationen Human Rights Watch beräknar att 1 500 byggnader förstörts.

Regeringen förnekar att detta har skett och uppgav i mötet med Yanghee Lee att bybor själva bränt ned sina hus för att få internationella aktörer att hjälpa till att bygga bättre bostäder. Myndigheterna uppgav att det hela var en del i en propagandakampanj som syftar till att smutskasta landets säkerhetstjänst.

– Jag anser att det inte är så troligt att dessa desperata människor skulle vara villiga att bränna ned sina hus bara för att smutskasta regeringen, säger hon.

De som flyr ställs inför nya utmaningar i mottagarländerna. Många från minoritetsfolket rohingya har sökt sig till Bangladesh men med hänvisning till befolkningstryck och säkerhetsfrågor har landet motat bort många flyktingar. Enligt Amnesty International har bangladeshiska myndigheter nekat flyktingar asyl och hundratals människor har sänts tillbaka till Burma.

Internationella grupper och ledare har krävt att man säkrar att humanitära organisationer har fritt tillträde till alla delar av den nordliga delstaten Rakhine.

Burmas regering har meddelat att en kommitté har tillsatts för att undersöka situationen i delstaten men människorättsorganisationen Human Rights Watch kräver att regeringen också bjuder in FN att medverka i en oberoende utredning.

FNs sändebud för mänskliga rättigheter i Burma kommer att presentera slutrapporten från resan för FNs människorättsråd i mars.