I går föll den uppmärksammade domen i Svea Hovrätt som innebär att fildelningssajter som till exempel Pirate Bay ska blockeras av Bredbandsbolaget. Domens försvarare menar att upphovsrätten försvaras medan besvikna kritiker pekar på det rättsliga utfallet som ytterligare ett steg mot ett alltmer kontrollerat internet.
Rättstvisten beskrivs som unik och bakom stämningsansökan mot Bredbandsbolaget står Universal Music, Sony Music, Warner Music, Nordisk Film och Svensk Filmindustri, samt uppbackat av Film- och tv-branschens samarbetskommitté i vilken det svenska tv-kanalutbudets ledande aktörer SVT, TV4-gruppen, C More, SBS Discovery och MTG TV ingår. 2015 stämdes Bredbandsbolaget för medhjälp till upphovsrättsbrott då kunder via internetoperatören kom åt nedladdningssajten Pirate Bay och streamingsajten Swefilmer.
– Det här väcker många frågor, säger Jonas Jegerborn, besviken chef på Bredbandsbolaget, till SVT. Vad innebär detta för svenska internetanvändare? Vilket ansvar kommer vi att få? Vi är väldigt förvånade över den här utkomsten.
Det rättsliga utfallet från patent- och övermarknadsdomstolen via Svea Hovrätt är inte bara en ekonomisk seger för stämningens aktörer; hovrättens dom kan även innebära startskottet för andra penningstarka aktörer att inleda rättsliga processer mot internetoperatörer, med det yttersta målet att blockera tillgången till vissa internetadresser.
Per Strömbäck, som företräder filmbranschen, gläds emellertid åt Hovrättens historiska dom:
– Vi välkomnar att rättsläget har blivit klarlagt. Detta är ett steg i rätt riktning, säger han till SVT.
Processen drevs, förklarar han, fram av ”ett stort bekymmer för alla som försöker driva lagliga tjänster” men som i allt större utsträckning tvingas konkurrera med ”de olagliga”. I slutändan är motivet ekonomiskt, medger Strömbäck:
– Det handlar om kommersiell verksamhet som omsätter miljonbelopp. Det här innebär att vi får samma juridiska förutsättningar som resten av Norden, och hoppas nu få ett bra samarbete med bredbandsoperatörerna för att nå rättssäkerhet. Det här är inget konstigt, det hade det däremot varit om vi haft andra regler här än i resten av EU.
Christine Lager, hovrättslagman och målets ordförande, förklarar att rättighetshavare till film och musik kan ”få ett domstolsföreläggande även i Sverige” mot internetleverantörer som i praktiken innebär att dessa ska vidta åtgärder för ”att hindra upphovsrättsintrång som begås av andra på internet”.
En påtaglig skillnad gentemot tingsrättens dom 2015 är att EU-rätten framhålls i hovrättens utfall som tungan på vågen:
– Den största skillnaden mot tingsrättens dom är att vi slår fast att EU-rätten är tydlig, dessutom har det kommit ytterligare en dom från EU sedan tingsrättens dom. Och då tolkar vi svensk lagstiftning i ljuset av EU-rätten, säger hon.
Det stämmer emellertid inte att Bredbandsbolaget kan bli först att blockera tillgången till piratsajter. Sajten Torrentfreak publicerade i november förra året siffror som visade att sökjätten Google tagit bort en miljard piratlänkar bara under det senaste året. Kritiker till hovrättens unika dom tar också fasta på vad de menar är en medveten strategi från inflytelserika aktörer för att i slutändan kontrollera enskilda individers internetvanor.
– Det är vansinnigt att göra internetleverantörerna skyldiga att censurera nätet. Det här är ytterligare ett steg i fel riktning, bort från det öppna och fria nätet och samhället, säger Christian Engström, tidigare EU-parlamentariker för Piratpartiet, till Syre.
