Radar · Nyhet

Omstritt när EU täpper till på Medelhavet

Ökat samarbete med Libyens darriga regering ska förhindra nya flyktingkatastrofer på Medelhavet.

EU får ändå tung kritik för de flykting- och migrantläger i Afrika som kan bli resultatet.

 

– Vi måste sätta stopp för de här skrupelfria människosmugglarna som skickar ut folk i fullständigt värdelösa farkoster mot en säker död. Nu påbörjas ett arbete tillsammans med Libyen, exempelvis för att stärka deras kustbevakning, säger statsminister Stefan Löfven (S) efter fredagens extrainsatta EU-toppmöte i Valletta.

– Det är ett bra resultat. Vi ska bryta människosmugglingen och vi ska rädda liv här på Medelhavet, säger Löfven sedan EU-ledarna antagit en gemensam deklaration från mötet.

Där säger man ja till en rad förslag från EU-kommissionen om att bland annat lägga ökade resurser på utbildning och träning av libyska kustbevakare.

Alla är dock inte nöjda. Människorättsgrupper och FN-organ oroas över att stödet ska leda till att det i praktiken skapas en sorts EU-betalda läger i Libyen

– Libyen är inte ett säkert ställe. Det går inte på något sätt att kalla det här för en human inställning till migration, säger Arjan Hehenkamp från Läkare utan gränser till Reuters.

Stefan Löfven betonar ändå att EU-ledarna varit noggranna med att stödet ska riktas till FN:s flyktingorgan UNHCR och Internationella flyktingorganisationen IOM.

– Alla lösningar ska naturligtvis göras i enlighet med internationell rätt, säger Löfven.

Samtidigt råder många frågetecken kring hur det går att samarbeta med en regering som inte har kontroll över hela sitt territorium.

– Vi vet att alla överenskommelser kan kritiseras. Vi vet att Libyen är i en väldigt speciell situation och att regeringen står inför många utmaningar. Men det är inte en anledning för att inte göra någonting, säger ändå mötesvärden Joseph Muscat, premiärminister på Malta, på sin presskonferens.

EU-ledarna ägnade förmiddagen åt flyktingsituationen. Till lunch väntade sedan en rejäl diskussion om framför allt USA:s nya ledning och de beslut och uttalanden som kommit från Donald Trump och kompani under de senaste veckorna

– Vi hade en väldigt öppen diskussion. Men det var ändå ingen känsla av anti-amerikanism, berättar Muscat

– Det var en känsla av att vi behöver engagera oss med USA men också att vi behöver visa att vi inte tänker hålla tyst när det kommer till vissa principer, säger den maltesiska premiärministern.

Efter Trump-diskussionen avslutade EU-ledarna – nu utan Storbritanniens premiärminister Theresa May – med att tala om framtiden efter britternas utträde. Den diskussionen får nu ligga till grund för vad EU-ledarna ska kunna enas om vid sitt stora jubileumsmöte i Rom i mars, på 60-årsdagen av det Romfördrag som lade grunden till dagens samarbete

– Vi har redan inlett diskussionen om vår framtid. Den internationella utvecklingen påminner oss om hur viktigt EU-samarbetet är, säger permanente rådsordföranden Donald Tusk.

Under fredagstoppmötet passade han samtidigt på att berätta att han är villig att fortsätta som ordförande i ytterligare 2,5 år – även om hans eget hemland Polen inte är helt förtjust i den tanken.

EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk i Malta i går. Foto: Virginia Mayo/AP/TT

EU:s toppmöten

Fredagens informella möte i Valletta är årets första toppmöte för EU:s stats- och regeringschefer. Det följs närmast av ett ordinarie toppmöte i Bryssel den 9–10 mars samt ett specialinsatt jubileumsmöte i Rom den 25 mars.

Därefter finns än så länge inget säkert toppmötesdatum förrän en midsommarträff i Bryssel den 22–23 juni. Ett extra toppmöte väntas dock bli inkallat ”inom en månad” efter att Storbritannien formellt lämnat in sitt beslut om att lämna EU, vilket premiärminister Theresa May utlovat till senast den 31 mars.

EU-ledarnas Malta-deklaration

EU:s medlemsländer har på Malta enats om en deklaration kring ”hanterandet av rutten över centrala Medelhavet”. I deklarationen ingår tio punkter med konkreta åtgärder:

• träna, utrusta och stödja den libyska kustbevakningen

• ytterligare slå mot människosmugglare genom utvecklade insatser med internationella partner och berörda EU-organ

• stödja lokala och kommunala samfund i Libyen för att förbättra deras ekonomiska situation

• försöka garantera adekvata mottagningsvillkor för migranter i Libyen, tillsammans med UNHCR och IOM

• stödja IOM för att avsevärt öka frivilligt återvändande

• kontraslå mot människosmugglarna med hjälp av bättre informationskampanjer riktade mot migranter och ursprungsländer

• hjälpa Libyen och dess grannar att minska trycket mot Libyens landgränser

• bevaka smugglarnas utveckling av alternativa rutter

• stödja enskilda EU-länders direkta engagemang med Libyen. Italiens avtal från den 2 februari välkomnas och stöds

• fördjupa dialogen och samarbetet med alla grannländer till Libyen

Källa: Europeiska rådet