Få lär ha missat att Sveriges regering har presenterat ett förslag till en ny lag om arbete mot klimatförändringar. Inte för att presskonferensen med statsminister Stefan Löfven och vice statsminister Isabella Lövin fick stor publicitet, utan för att Isabella Lövin dagen efter presskonferensen lade upp ett foto på Twitter som fått enorm spridning i sociala medier: tillsammans med ett gäng kvinnligt kodade kolleger signerar Lövin lagrådsremissen till klimatlagen. Fotot anspelar på USAs nytillträdda presidents signering av en exekutiv order som stoppar amerikansk finansiering av organisationer som arbetar med familjeplanering eller utför abort.

Sverige målas upp som ett feministiskt föregångsland som tar ansvar för miljöfrågor i kontrast till USAs misogyna, klimatförnekande presidentadministration. Men egentligen säger det inte speciellt mycket att Sverige är bättre på jämställdhet och klimatpolitik än USA. Löfven och Lövin försöker kommunicera en bild av klimatlagen som ett ramverk för en ny epok i svensk politik, men retoriken och de faktiska förslagen visar inte på några större förändringar.

Det klimatpolitiska ramverket presenteras med samma retorik som så många andra politiska förslag i svenska parlamentariska sammanhang i dag. Till exempel framhåller Stefan Löfven finanspolitiken som ett föredöme när ”ordning och reda” ska skapas i klimatpolitiken. Han ignorerar den grundläggande konflikten mellan de nyliberala ekonomiska doktriner som dominerar finanspolitiken och det förändrade förhållningssätt till livet och samhället som krävs för en verklig omställning. Det så kallade fossilfria välfärdssamhället presenteras som en möjlighet till ytterligare ”utveckling och framsteg”.

De konkreta förslag som ryms i denna retorik utgår ifrån Paris-avtalet från COP21 – som mött skarp kritik från miljörörelsen – och är centrerade till att Sverige till år 2045 ska ha så kallade nollnettoutsläpp av växthusgaser. ”Netto” innebär att utsläpp som kompenseras för är oproblematiska. Dessutom undantas alla utsläpp som omfattas av EU ETS, European Union Emission Trading Scheme. Praktiskt nog är en av dessa utsläppskällor flyget. Eftersom EU ETS enbart gäller för flygningar inom EU är långdistansflygningar helt undantagna – de räknas alltså inte som svenska utsläpp. Som om nollutsläpp på pappret minskade koldioxidhalten i atmosfären. Dessutom bygger EU ETS på klimatkompensation i form av bland annat investeringar i förnybar energi, som alltså betraktas i EU ETS på samma sätt som den svenska regeringen i Isabella Lövins Twitter-bild: som den absolut goda motsatsen till den onda fossilenergin eller den klimatförnekande kvinnoförtryckaren.

I verkligheten bakom skicklig retorik och selektivt mätande ökade antalet flygpassagerare globalt 2016 med 6,3 procent jämfört med 2015, enligt flygbranschorganisationen IATA. I samma verklighet är inte all energi ren bara för att den är mindre smutsig än kol, gas och olja. Ett exempel är att vindkraft kräver stora mängder av den sällsynta jordartsmetallen neodym som utvinns i dagbrott med allvarlig miljöförstöring som följd. 95 procent av produktionen står Kina för, eftersom bristfällig miljölagstiftning är en förutsättning för god lönsamhet. I Sverige är både vatten- och vindkraft kontroversiella frågor eftersom mycket av denna elproduktion sker i den norra halva av landet som är rikast på resurser men fattigast på välfärd och samhällsservice.

Klimatlagen skulle dock kunna få en god effekt om det oberoende klimatpolitiska råd som föreslås inte begränsas till att utvärdera hur svensk politik lever upp till de urvattnade klimatmålen. Rådet måste ha mandat att utifrån en bred kunskap om globala miljöförändringar också kritisera de mål som formulerats av politiken.