”I perspektiv av ett förändrat klimat understryker våra resultat hur nödvändigt det är att inkludera effekterna av förändringar i näringskedjan i modeller för kvicksilvers omsättning i miljön och för riskbedömningar”, säger Erik Björn, docent vid Umeå universitet och ledare för forskningsprojektet, i ett pressmeddelande.

Genom det varmare klimatet blir avrinningen från land till vatten större, bland annat i Östersjön. Vattnet för med sig organiskt material som kan leda till upp till sju gånger ökad halt av metylkvicksilver i djurplankton.

Kvicksilver är en av de tio kemikalier som är det största hotet mot den globala folkhälsan, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Metylkvicksilver verkar som ett starkt nervgift som samlas upp i näringskedjan i hav och sjöar, och processen väntas påverkas av klimatförändringar och människors markanvändning. Bland annat genom att organiskt material och humusämnen kommer till sjöar och hav.

Humusämnena gör att solljuset inte når lika djupt ner i vattnet, vilket kan gynna tillväxten av bakterier. Det kan göra att strukturen i näringskedjan kommer att domineras av bakterieproduktion (heterotrof), istället för växtplanktonproduktion (autotrof).

”Vår studie bekräftar detta och visar att en ökning på 15–20 procent av mängden organiskt material i vattenmassan kan orsaka en förändring från en autotrof till en heterotrof näringskedja och leda till att halterna metylkvicksilver ökar två till sju gånger i djurplankton”, säger Erik Björn i pressmeddelandet.

Studien, som publiceras i tidskriften Science Advances, är ett samarbete mellan forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.