Tyska miljömyndigheten är de senaste i raden av expertinstanser som vill ta till ekonomiska styrmedel för att minska utsläppen från det vi äter. Men förslaget, som i första hand skulle höja priset på korv- och mejeriprodukter, får kalla handen.
Den federala miljömyndighetens UBAs förslag att ta bort den sänkta momsen på vissa animaliska produkter har orsakat debatt i Tyskland. I en rapport som årligen granskar vilka ”miljöskadliga subventioner” som ges till sektorer som kräver mycket energi- och naturresurser togs nämligen för första gången vissa livsmedel upp.
Enligt myndighetens uppskattningar uppgår subventionerna till främst resurskrävande animaliska livsmedel, som folkkära korv- och mejeriprodukter, varje år till 5,3 miljarder euro. Tillsammans med stöd till framför allt transport och energisektorn uppgår dessa ”skadliga subventioner” till totalt 57 miljarder euro per år.
Men det nya förslaget fick direkt mothugg av ansvariga miljöministern, och livsmedels- och jordbruksministern avfärdade helt tanken på att ändra beskattningen.
– Jag vill inte använda straffskatter för att ange vad medborgare ska sätta på bordet, sa Christian Schmidt till DW.
Den tyska miljömyndigheten ansluter sig dock till en växande skara som pekar på riskerna med frånvaron av ekonomiska styrmedel för att begränsa den hälso- och miljömässiga skadan som livsmedel i dag orsakar. Om inga åtgärder vidtas för att begränsa framför allt produktionen av animaliska livsmedel kommer endast jordbrukssektorn att ta upp hela jordens utsläppsbudget år 2050, enligt studier publicerade i Nature Climate Change. Enbart köttproduktionen förväntas öka med 75 procent utan åtgärder.
Men trots uppmaningar från bland annat FNs egna experter och även förväntan hos delar av opinionen enligt fokusgruppsundersökningar, har frågan om vår mats klimatpåverkan svårt att ta plats på förhandlingsborden på politisk nivå.
Enligt tankesmedjan Chatham House som bevakat ämnet under flera år finns dock tecken på förändringar. Under 2016 har bland annat Kina beslutat om nya kostråd som förespråkar en halvering av mängden kött som invånarna i dag i genomsnitt äter. De ansluter sig därmed till samma linje som USA, Storbritannien, Nederländerna och Sverige, som alla förespråkar minskad köttkonsumtion i sina kostråd.
Men att ta steget till de ekonomiska styrmedel som efterfrågats har ännu inte skett. Det blev i veckan klart att det inte blir någon blocköverskridande överenskommelse om en ny livsmedelsstrategi, istället redogjordes det för vilka mål som ska styra det framtida arbetet. Regeringens egna förslag presenteras nästa vecka, den 26 januari. Landsbygdsminister Sven Erik Bucht (S) har dock sagt till Ekot att han inte tror på en köttskatt om det inte sker i internationell skala.
Det finns dock ledamöter i riksdagen som hoppas förändra politiken och som på egen hand lagt förslag på klimatskatter på livsmedel. Senast i raden är de tre miljöpartisterna Annika Hirvonen Falk, Niclas Malmberg och Stefan Nilsson.
– Utsläppen från köttproduktion och djurhållning utgör i dag ungefär 20 procent. Det är dessutom en växande andel och vi måste bryta utvecklingen, så att utsläppen minskar. Politiker i andra länder väntar på att någon ska våga ta steget. Om vi kan gå före och visa att det går, så kommer fler länder också att följa, säger Stefan Nilsson (MP).
Nilsson tror dock inte på att han och partikollegornas förslag kommer att gå vidare i behandlingen denna vår, men han planerar att fortsatt lägga motioner och driva opinion för att ökat stödet.
När SOM-institutet senast undersökte svenskarnas inställning till exempelvis en köttskatt var intresset svagt, var fjärde väljare ställde sig bakom förslaget år 2015.
– Det är främst två saker som försvårar för att gå vidare med en klimatskatt på mat tror jag. Kunskapsnivån är först och främst låg om klimatpåverkan från köttproduktion och därför behövs mycket opinionsarbete. Men det är också en mycket känslomässig fråga att styra vad för mat människor ska äta, säger Stefan Nilsson.
Enligt en studie från Oxfordforskare som publicerades i vintras i Nature Climate Change skulle det globalt behövas genomsnittliga tilläggsavgifter på 40 procent på nötkött och 20 procent på mjölk för att kompensera den skada som produktionen orsakar människor via klimatförändringar. En skatt skulle även enligt forskarna minska antalet förtida dödsfall till följd av ohälsosamma dieter med nära en halv miljon per år.
