I Sälen varvas försvarspolitiska utspel med nätverkande mellan intresseorganisationer, toppolitiker och vapenindustrin och i takt med att medieintresset ökar har Folk och försvar allt oftare kallats ”vinterhalvårets Almedalen”.

Många samtal och paneldebatter kretsade kring Ryssland i allmänhet och president Vladimir Putin i synnerhet. Allan Widman, ordförande i försvarsutskottet och riksdagsledamot för Liberalerna, ser ett fullvärdigt svenskt Nato-medlemskap som en garant mot att bli indragen i en militär konflikt.

– Det finns många som funderar kring Putins uttalade ambition att återta ett politiskt inflytande över det som utgjorde gamla Sovjetunionen, säger han till Sveriges radio.

Liberalerna stod utanför försvarsuppgörelsen som S–Mp-regeringen träffade med den övriga alliansen 2015. Men på sistone har allianspartier försökt överträffa varandra i försvarspolitiska utspel, vilket fick Tomas Ramberg, inrikespolitisk kommentator på Ekot, att fråga sig ifall försvaret kommer bli en av de tyngsta valfrågorna 2018:

”Försvarspolitiken har blivit för värdefull för allianspartierna för att de än en gång ska begrava den i ett samarbetsprojekt med regeringen. Regeringen ser faran och försvarsministern gjorde i  dag sitt bästa för att göra det jobbigt för de borgerliga partistrategerna.”

I december lyfte utrikesminister Margot Wallström fram behovet av upptinade relationer med Ryssland, och en baktanke med det torde vara arbetsro i FNs säkerhetsråd där Ryssland har vetorätt. Före nyår rapporterade SvD om planer på ett möte mellan Margot Wallström och den ryske utrikesministern Sergej Lavrov, en ambition som frontalkrockar med försvarsminister Peter Hultqvists hårdare linje.

– Wallström vill inte ha något bråk med ryssarna nu när Sverige ska sitta i säkerhetsrådet i två år framöver, säger en anonym uppgiftslämnare till SvD.

Rysslandsfokuset, både i Sälen och i medierna, har trängt undan freds- och vapenexportfrågor menar Agnes Hellström, ordförande för Svenska freds. Hon anser att själva säkerhetsbegreppet behöver breddas och önskar fler samtal om hur Sverige kan arbeta för avspänning och nedrustning för att förhindra att väpnad konflikt bryter ut eller förvärras både i närområdet och i andra delar av världen.

– Vad har det exempelvis den svenska vapenexporten till icke-demokratier för betydelse säkerhetspolitiskt, hur kan människor på flykt anses vara ett större hot mot säkerheten än den krigsmateriel som bidrar till att göda konflikter? säger Agnes Hellström till Syre.