Tre personer har häktats för den senaste tidens sprängdåd i Göteborg. Samtliga tre har kopplingar till nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Nu arbetar Göteborgs stad med att skaffa sig större kunskaper om den högerextrema miljön.
Sedan november i fjol har tre sprängdåd skett i Göteborg, två mot asylboenden och ett mot vänsterorganisationen Syndikalistiskt forums lokaler. I nuläget sitter tre personer häktade misstänkta för inblandning i dåden, alla med kopplingar till den nazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen.
Sedan våren 2015 har Göteborg två samordnare mot radikalisering och våldsbejakande extremism. En av dem är Zan Jankovski, som säger till Syre Göteborg att man just nu arbetar med att öka sina kunskaper om den högerextrema rörelsen.
– Vi har alltmer koll, skulle jag säga. För några månader sedan påbörjade vi ett fördjupat arbete kopplat till just den miljön, för att skaffa oss mer kunskaper och uppdatera vår lägesbild.
Zan Jankovski arbetar vid Social utveckling, den avdelning i Social resursförvaltning som har i uppdrag att organisera stadens förebyggande arbete mot radikalisering och våldsbejakande extremism. Man arbetar bland annat med att ge stöd till andra verksamheter i Göteborgs stad, samverka med andra myndigheter och genomföra utbildningsinsatser.
– Till vårt team kommer också en hel del samtal och information om personer och miljöer som människor är bekymrade över, säger Zan Jankovski.
Samordnarna tillsattes i juni 2015, och i juni 2016 publicerades en sammanställning av det första årets arbete på Göteborgs stads hemsida. Där kan man läsa att störst fokus har ägnats åt den våldsbejakande islamistiska extremismen: ”I uppdraget ingår även att samordna Göteborgs Stads förebyggande arbete mot våldsbejakande vit makt-rörelser samt mot våldsbejakande autonoma rörelser, men de allra flesta frågor till samordnarna har rört den våldsbejakande islamistiska extremismen.”
Detta innebär inte att arbetet mot den islamistiska extremismen prioriteras högre i grunden, säger Zan Jankovski, utan beror helt enkelt på att man har fått mer information om den problematiken.
– Verkligheten har sett ut så och vi arbetar utifrån den information som vi får in. Vi skiljer inte områdena åt på något annat sätt.
Det är också ett faktum att Göteborg har haft stora problem med personer som reser för att strida med just islamistiska extremiströrelser, säger han.
– Vi kan inte bortse från att vi har haft 130–140 göteborgare som har åkt ner till norra Irak för att ansluta sig, plus ett antal andra fall där anhöriga och kompisar har hört av sig och är oroliga. Återigen, vi bygger våra insatser på den information som kommer in till oss i praktiken.
Att man nu vill fördjupa sina kunskaper om den högerextrema sfären beror på att man ser ett ökat behov.
– Vi får in mer information om den rörelsen nu, på olika sätt, säger Zan Jankovski.
Än så länge har man dock inte vidtagit några särskilda åtgärder med anledning av de senaste sprängdåden.
– Just nu ligger den frågan helt och hållet på polisens och säkerhetspolisens bord. Men det kan hända att vi så småningom får ett kommunalt uppdrag att titta närmare på den här frågan. Kanske behöver det göras mer förebyggande eller riktade insatser, om vi till exempel märker att fler unga människor har kopplingar till de här rörelserna. Men där är vi inte riktigt än, säger Zan Jankovski.
Bomberna i Göteborg
Den 11 november 2016 exploderar en sprängladdning vid vänsterorganisationen Syndikalistiskt forums lokal i Linnéstaden. Fönsterrutor krossas och fasaden skadas, men inga människor skadas fysiskt. Händelsen rubriceras som allmänfarlig ödeläggelse.
Den 5 januari detonerar en sprängladdning i en container utanför ett asylboende i Järnbrott. En städare skadas allvarligt och förs till sjukhus. Åklagaren rubricerar händelsen som mordförsök, men detta ändras under häktningsförhandlingen till allmänfarlig ödeläggelse.
Den 20 januari häktas en 23-åring misstänkt för attentatet mot Syndikalistiskt forum. Mannen är en ledande medlem i Nordiska motståndsrörelsen.
Den 25 januari hittas ett föremål utanför asylboendet vid Lilleby camping i Torslanda. Föremålet visar sig vara skarpt laddat, men detonerar aldrig. Brottet rubriceras som försök till allmänfarlig ödeläggelse.
Den 3 februari häktas två personer, en man i 50-årsåldern och en 20-åring, misstänkta för inblandning i bombdåden. De ingår båda i Nordiska motståndsrörelsens så kallade ”Näste två”, som täcker Västra Götalands-regionen. 50-åringen misstänks för inblandning i samtliga tre dåd och 20-åringen är misstänkt för inblandning i händelsen vid Lilleby camping. Kort därefter delges även den redan häktade 23-åringen misstanke om inblandning i händelsen vid Lilleby camping.
Källa: expo.se
