Årstaskogen ska bli naturreservat. Det lovade Socialdemokraterna i valrörelsen. Men när förslaget nu blir verklighet naggas skogen i kanten för att ge plats åt upp till 1 000 bostäder. Ett hot mot både biologisk mångfald och människors tillgång till skogen, tycker boende och naturvänner.
Löftet om naturreservat i Årstaskogen var inte Socialdemokraternas enda i valet 2014. Inte minst lovade partiet också 40 000 nya bostäder till 2020.
När den rödgrönrosa majoriteten nu ska göra verklighet av naturreservatet finns inte hela skogen med. En del ska huggas ned för att ge plats åt 800–1000 bostäder. Det möter kritik.
– Årstaskogen spelar stor roll för människors hälsa. Det är tiotusentals människor som har möjlighet att snabbt komma ut i skogen här. Barn bygger kojor och skolungdomar orienterar, säger Anders Tranberg, ordförande i Stockholms Naturskyddsförening.
I och med att tusentals bostäder byggs på bland annat Årstafältet och i Östberga ökar betydelsen ytterligare, menar han.
Socialdemokraterna anser inte att de sviker sitt löfte till väljarna om inte hela skogen skyddas.
– Vi infriar vårt vallöfte om att inrätta naturreservat. Exakt hur gränserna skulle se ut var aldrig uttalat, säger Jan Valeskog, biträdande finansborgarråd (S).
Moderaterna i stadshuset har sagt att de vill bygga 5000 bostäder i Årstaskogen, alltså betydligt fler än de rödgrönrosa planerar för.
– Det finns de som vill bebygga hela skogen, det vore förfärligt olyckligt. Därför brådskar det att inrätta reservatet under mandatperioden, säger Jan Valeskog.
Han menar att hänsyn behöver tas både till naturvärden och behovet av bostäder.
– Vi blir nära en halv miljon fler i länet på tio år. Bostadspriserna stiger, unga har inte råd att skaffa bostad och bor hemma allt längre. Vi måste bygga i alla stadsdelar och behöver kompromissa, säger Jan Valeskog.
Anders Tranberg vill att hela skogen skyddas, bland annat för att underlätta för arter att sprida sig. I dag är Årstaskogen sammanlänkad med det stora Nackareservatet i öster, men ny bebyggelse kan skära av den länken.
I likhet med många stadsnära skogar är naturvärdena höga i Årstaskogen.
Vissa träd är runt 200 år gamla och här finns ett stort antal utrotningshotade arter. Bland lövträden syns duvhök och mindre hackspett, vedsvampen tallticka och insekten sexfläckig bastardsvärmare för att nämna några.
– Eftersom det inte bedrivits något modernt skogsbruk har förutsättningarna varit gynnsamma för de här arterna, säger Anders Tranberg.
Skogen höjer också kvaliteten på både vattnet och luften, påpekar Anders Tranberg.
– Skogen fungerar som ett reningsverk innan vattnet rinner ner i Årstaviken. Också luften på Södermalm blir renare, säger han.
Också boende i Årsta har regerat mot byggplanerna och bildat nätverket Bevara Årstaskogen. Att spara det mesta av skogen duger inte, tycker de. Särskilt inte då en stor del av de flacka ytor som är mest utnyttjade av människor försvinner.
– Kvar blir förkastningsbranten mot norr där det är få som rör sig. Det här är en skrivbordsprodukt, säger Elisabeth Löf, en av nätverkets aktiva.
Hon menar att det är fullt möjligt att både öka bostadsbyggandet och bevara skogen. Nätverket är beredda att peka ut ett antal platser i Årsta där de tycker att det vore bättre att bygga.
– Politikerna kan prata med oss som bor här så ska vi berätta var de kan bygga, säger Elisabeth Löf.
