Solceller blir bara billigare och billigare och lyfts ofta upp som en del av lösningen för att möjliggöra en övergång från ett fossilt till förnybart samhälle. Så hur snabbt går omställningen i Göteborg? Främst verkar initiativen komma från många mindre, hängivna aktörer. Men även Göteborg energi beslutade nyligen att undersöka förutsättningarna för en solcellspark, på inrådan av ett medborgarförslag.
Tittar man på Solcellstoppen 2017, som tidigare i år listade antalet watt från installerade solceller i de svenska kommunerna, ser det inte så ljust ut för Göteborg. Staden hamnar bara på plats 200 med sina 5 installerade watt per invånare.
På plats ett ligger Ödeshög, med 72,6 watt per person. Varberg sticker också ut i statistiken tack vare att de förra året invigde Sveriges största solenergipark och hamnar på plats tre, med totalt 4 105 installerade kilowatt (66,6 watt per person). Men saker är på gång också i Göteborg. Efter ett medborgarförslag tidigare i år om att bygga en solcellspark i kommunen tittar nu Göteborg energi på alternativen.
Efter en internutredning beslutade styrelsen i förra veckan att gå vidare med en förstudie som tittar på vad en park skulle innebära i investerings- och driftskostnader. Utredningen som ligger till grund för beslutet pekar ut taket på Frölunda kulturhus och en markbaserad park vid vindkraftverket i Gårdsten som platser som ska undersökas närmare.
– Det vi behöver titta närmare på är vad det kostar vid olika platser. Ett alternativ kan vara att bygga vidare på den solcellsanläggning som lokalförvaltningen är på gång med på Frölunda kulturhus, eller en större markbaserad solcellspark. Det finns flera parametrar som behöver beaktas: dels vad själva bygget kommer att kosta och dels vilka driftskostnaderna kan bli. För även om solceller inte har några direkta driftskostnader så kan det handla om saker som ett eventuellt arrende, säkerhet eller att klippa omkringliggande gräs, säger Rebecca Palmgren som gjort den interna utredning som ligger till grund för Göteborg energis beslut.
Ger positiva signaler
Även om inget definitivt beslut är taget än innebär den fortsatta utredningen att intresset finns, så länge de ekonomiska förutsättningarna finns. Förstudien ska vara färdig senast den 30 mars nästa år, och om allt slår väl ut kan en solcellspark byggas och tas i drift under 2019. Gertrud Ingelman som skrev medborgarförslaget är försiktigt optimistisk.
– Det känns positivt att de beslutar om denna förstudie. Det är iallafall en början.
Hon hoppas att man kommer att ta till sig det hon skrev i sitt förslag om att också kunna visa upp parken för andra som går i tankar kring att sätta upp solceller. Hon nämner ETC els solcellspark på Tjörn som ett positivt exempel där allmänheten kan göra studiebesök. När det kommer till ägarformen hoppas hon att det ska bli möjligt att köpa andelar i parken.
– Jag är med och har en vindkraftsandel i Göteborg energi sedan tidigare. Och det skulle vara viktigt för mig att kunna plussa på detta och teckna andel också i solparken, säger hon.
Detta är något som Göteborg Energi har utgått ifrån, och i den interna utredningen visade enkätsvar från elkunderna att en stor majoritet var positiva till att äga andelar, speciellt om det också är lönsamt.
Gertrud Ingelman är sedan ett par år tillbaka aktiv i klimatrörelsen och ser solel som en viktig satsning för framtiden och för att minska fossilberoendet.
– Att jobba för solel är ett positivt sätt att skapa opinion, för det är något som kommunen faktiskt kan göra och borde göra. Göteborg kommer att behöva en massiv utbyggnad, säger hon.
”När allt är nytt kan det vara bra att få hjälp och tips av dem som redan gjort en installation, lite grann som ett digitalt grannskap.”
Fler söker solcellsstöd
Och fler människor verkar gå i samma tankar. Från att ha varit något som bara de mest hängivna personerna satte upp på sina tak – av miljöskäl eller av tekniskt intresse – så har solceller gått till att bli något för alla, något du som villaägare kan spara pengar på.
Statistiken från länsstyrelsen är tydlig: mellan åren 2011 och 2016 ökade villaägarnas ansökningar om solcellsstöd i Göteborg femfaldigt, från 14 till 77 ansökningar. I år hade 66 ansökningar kommit in fram till början av november. Även gruppen Övriga ansökningar, som samlar bostadsrättsföreningar, företag, kommunala aktörer och hembygdsföreningar, ökade kraftigt: från 12 stycken år 2011 till 45 hittills i år.
I och med att dessa aktörer ofta är större är den totala installerade effekten från deras solceller betydligt större. Men villaägarna är desto fler till antalet och kan driva marknaden framåt.
I somras lanserades sajten Solcellskollen.se, som riktar in sig på just denna grupp. Som Syre Göteborg tidigare skrivit om så är tanken att göra det lättare för privatpersoner att ta steget att installera solceller på sitt tak. Grundarna, tre ingenjörer från Chalmers, tyckte helt enkelt att kunskapsskillnaderna mellan företagarna och konsumenterna var för stor och att det behövdes en neutral sajt som hjälper konsumenterna i sina val.
Genom att fylla i några uppgifter kan vem som helst räkna på sina egna möjligheter för solel och hitta leverantörer. Och fem månader efter start verkar sajten fylla sin funktion.
– Det går bra på olika sätt. Privatpersoner använder sajten och det är ju det ultimata målet. Det har också satts upp några anläggningar och flertalet är just nu inne i systemet. Det kan vara en relativt lång process med att ta in offerter och övertyga alla i familjen att det är en bra idé, säger Erik Wallnér, en av grundarna.
Grannskapet inspirerar
Förhoppningarna är att de snart också ska kunna lägga upp referenser på hemsidan från dem som redan satt upp solceller och på så sätt skapa en ökad trygghet för konsumenterna.
– Det finns många nya leverantörer och nya modeller på marknaden och när allt är nytt kan det vara bra att få hjälp och tips av de som redan gjort en installation, lite grann som ett digitalt grannskap, säger Erik Wallnér.
Ett riktigt grannskap som nu är på gång med solceller är Hisingen solenergiprojekt. Inspirationen kommer från ett liknande projekt i Uppsala och tanken är att gå ihop flera stycken, dels för att få grupprabatt på solcellerna, men också för att skapa ett nätverk.
– Man slipper krånglig administration och kan göra det lite roligare. Vi ordnade också solcellspubar, säger Jonas Nordström som ledde projektet i Uppsala och nu hjälper till och inspirerar också i Göteborg.
I december kommer man att summera intresset och börja med de första solcellsinstallationerna i gruppen.
– Vi räknar med mellan 5 och 15 personer, säger Jonas Nordström.
Högre miljöpåverkan än vatten och vind:
De sparar pengar och får förbättrad hälsa
De aktiva drivkrafterna för att skapa mer förnyelsebar energi i Sverige blir allt starkare. Men det finns också Göteborgsinitiativ som satsar på att sätta upp solceller på helt andra platser, som landsbygden i Kenya.
–
Företaget Trine startades 2015 och har genom sin crowdfundingplattform redan investerat drygt 2,5 miljoner euro på solcellsintallationer i byar runt om i Afrika som ligger för avsides för att vara anslutna till något elnät. Därigenom ger de mer än 194 000 personer tillgång till förnybar el, och tar bort drygt 58 000 ton koldioxidutsläpp. Miljövinsten blir extra stor, då det i stort sett enda alternativet som funnits på dessa platser tidigare har varit fossila bränslen som fotogen.
– Att ta bort fotogenet ger ju en stor minskning av koldioxidutsläppen, samtidigt som det förbättrar inomhusmiljön, säger Sam Manaberi, en av grundarna och VD.
Han berättar att tanken med företaget från början har varit tre P:n: people, planet, profit. Alla vinner på upplägget: människornas levnadsförhållanden förbättras radikalt, klimatet gynnas av minskade koldioxidutsläpp och de som investerar tjänar en ränta på omkring fem procent.
För det handlar inte om bistånd. Istället är det lån som ges till själva installationen av solcellerna, vilket sedan betalas tillbaka under en förutbestämd tidsplan. Tanken är att vara länken mellan personer i Europa som har minst 250 kronor över att investera i något gott och solenergibolag på tillväxtmarknader som möjliggör för människor på landsbygden att skaffa sig en bättre elkälla. Och det finns goda anledningar till det.
– En fotogenlampa och dieselgenerator inomhus är som att röka två paket cigarretter om dagen. Där sitter ungdomar som pluggar om nätterna för att studera sig ur fattigdom och så inhalerar de ett cancerogent ämne med risk att få lungcancer. Dessutom är ju fotogen flytande. Det kan vara livsfarligt om det hälls ut och börjar brinna. Det är dåligt på alla sätt, säger Sam Manaberi.
”De säljer kanske majs i vanliga fall, och så solpaneler vid sidan av det. Showroomet har de hemma och där kan de berätta hur det funkar.”
Finansiering – inte bistånd
Det Trine gör är därför att hitta de lokala entreprenörerna och hjälpa till med finansiering av solenergiprodukter. För det är just startkapitalet som behövs.
– Väl installerat så är solenergi det bästa och ofta billigaste alternativet. Människor har ofta den summan extra per månad som fotogen innebär. Det de saknar är en större summa för att kunna betala en investering som sol-
energi direkt.
Många gånger blir de personer som installerat solceller själva agenter efteråt.
– De säljer kanske majs i vanliga fall, och så solpaneler vid sidan av det. Showroomet har de hemma och där kan de berätta hur det funkar, säger Sam Manaberi.
Han har själv varit nere i Kenya vid flera tillfällen, det land där de har lokalkontor och flest samarbetspartners. Han brukar försöka att fråga de personer han möter vilka fördelar de ser med solceller. Och det är inte miljön och det globala klimatet som brukar tas upp.
– Den enskilt största anledningen till att byta till solenergi är hushållens ekonomi: man sparar pengar och får förbättrad hälsa. En kvinnlig entreprenör som jobbade som frisör fick fler kunder för att hon kunde erbjuda hårtorkar. Sedan kan ju barnen studera mer under kvällarna, säger han och fortsätter:
– Jag pratade med en äldre kvinna, Teresia, och försökte fråga henne mer ingående vad det verkligen betyder. Hon uttryckte det så bra: ”Mina barnbarn är den första generationen som inte kommer att acceptera en värld utan el”. Deras föräldrar var vana vid att ha el ibland och ibland inte, medan fyraåringen börjar gnälla om elen inte fungerar.
Vinst med gott syfte
Genom att stå på de tre benen people, planet och profit har det rätt så nystartade företaget redan lockat till sig intresse från många håll. Nyligen blev de utsedda till Best social impact startup av Nordic startup awards och för två år sedan blev Sam själv utsedd till årets sociala entreprenör av SEB.
I affärstidningarna lovordas företaget och Sam lyfter gärna fram att han tror på att profit with purpose, alltså vinst med ett syfte, är framtiden och att man inte ska skämmas för att man tjänar pengar på någonting som också är bra.
– Nej, tvärtom. De som räddar världen på riktigt ska väl belönas mest? Jag tror att i framtiden så kommer vi inte att prata om hållbara investeringar, för det kommer att vara så självklart. Vi kommer bara prata investeringar.
Vill skala upp stort
Även om Trine kan tyckas ha kommit långt, så menar Sam Manaberi att man har mycket kvar att bevisa och jobba vidare med. Den största utmaningen blir att skala upp verksamheten, för målet är satt högt: att inom 5 år ha gett 66 miljoner människor tillgång till el. Men han tror fullt ut på sitt team av medarbetare som just nu växer till antalet.
– Egentligen borde vi göra ännu mer. Det finns 1,1 miljarder människor som lever i energifattigdom i dag. Så det är dags för oss alla att växla upp!
