– Mellan 50 och 70 procent av de boende i Göteborgs kommun har inte en aning om vilka de lokala politikerna är, säger Maria Solevid, undersökningsledare för rapporten.

Solevid nämner politiker som Stina Svensson, Ulf Kamne och Lars Hansson, och påpekar att den som är minst okänd, David Lega, fortfarande är helt obekant för över en tredjedel av göteborgarna. I boken ”Larmar och gör sig till”, den forskarantologi från Som-institutet som släpptes den 28 juni, beskriver Gissur Erlingsson, biträdande professor, något han kallar den svenska paradoxen. Den innebär att svenskar generellt har högre förtroende för nationella politiker än för lokala – ett faktum som är helt omvänt från de flesta andra länder vi känner till.

– Det är betydligt vanligare att folk känner till lokalpolitikers agendor än rikspolitikers, men så är alltså inte fallet i Sverige. När vi analyserar bedömningar av demokratin har vi tidigare sett, tack vare svaren från Som-undersökningen i Västra Götaland, att göteborgarna är mindre nöjda med den kommunala demokratin än vad övriga västragötalänningar är.

Sedan 1986 har många tusen svenskar varje år svarat på frågor om allt från livsstil, hälsa och fritidsvanor till media och politik. Under hösten 2016 har Som-institutet vid Göteborgs universitet genomfört sin första undersökning bland boende i Göteborgs stad vilket resulterat i rapporten som presenterades på tisdagen. Infrastruktur, bostäder, lag och ordning och skola ligger i topp när det handlar vad göteborgarna identifierar som de viktigaste samhällsfrågorna.

– Svaren speglar det som händer i Göteborg, och det som media och politiker pratar om mest. Det är därför inte märkligt alls att infrastruktur kommer högt på medborgarnas agenda över viktiga frågor just nu. Västlänken nämns praktiskt taget dagligen, om inte i nyhetssändningar så i debattartiklar, förklarar Solevid.

Detsamma gäller bostäder, som det talats mycket om på sistone. Bostadsbristen är en utmaning som staden delar med andra storstäder. Göteborgsundersökningen avviker från den nationella rapporten i det avseendet att fler ämnen delar på uppmärksamheten. Integrationsfrågan ligger högt på medborgarnas dagordning, men inte lika högt som i resten av Sverige. Även detta tror Solevid beror på det att lokala samtalet just nu till stor del upptas av Västlänken och bostadsfrågan. Ytterligare en anmärkningsvärd del i rapporten är att ungefär 60 procent tycker att det är en bra idé att omfördela resurser mellan rika och fattiga stadsdelar.

Solevid betonar att ideologi och gruppskillnader bland dem som svarat återstår att undersöka, och att alternativkostnaderna för en omfördelningspolitiken – som redan görs i Göteborg – inte finns med i frågans formulering.

– Vi ska göra en ny undersökning under hösten 2017, och frågan finns med fortsättningsvis. Vår huvudpoäng är just att belysa hur det svenska samhället förändras över tid, och vi vill undersöka staden och följa utvecklingen av hur folk mår och vad de tycker länge. Att 94 procent av dem som svarat tycker att Göteborg är en bra stad att bo i är naturligtvis mycket glädjande, så vi ser fram emot att fortsätta ta reda på hur Göteborg utvecklas.