”Jag är vegetarian men jag äter fisk”. Har du hört den förut? Nu har en ny djurrättsgrupp startat i Göteborg som riktar in sig på fiskarnas situation.
– Många tänker att fiskar är grönsaker som lever i vattnet, typ. Vi har inte tillräckligt mycket kunskap om fiskars intelligens, sociala relationer och sätt att känna lidande, och det är inget vi direkt pratar om heller, säger Olle Olsson som är en av initiativtagarna till den nya djurrättsgruppen Göteborg fish save.
Gruppen är en del av det globala nätverket The save movement, som består av aktivister som regelbundet är på plats vid slakterier för att finnas till för djuren under deras sista tid. På så sätt vill man både vaka över djuren och vittna om dödandet av dem.
– Ofta inriktar man sig på en landlevande djurart, till exempel kycklingar eller grisar. Vi bestämde oss för att lyfta fram de vattenlevande djuren, som ofta glöms bort både utanför och innanför djurrättsrörelsen. Vi har inte så personliga relationer med vattenlevande djur eftersom de lever i en annan miljö, och då tänker man inte på att de har känslor och känner smärta precis som vi, säger Olle Olsson.
I förra veckan höll Göteborg fish save sin första manifestation i Fiskhamnen i Göteborg. Gruppen var nöjd efteråt, även om aktiviteten i hamnen hade lugnat ned sig för dagen när de kom dit.
– Nästa gång ska vi vara där en annan tidpunkt, när fiskauktionen är igång. Men det gick bra och vi fick mycket uppmärksamhet ändå. Det var dock inga översvallande reaktioner från fiskarna och hamnarbetarna.
– De var kanske inte så pigga på att vi var där egentligen. Många var uppe i sitt jobb och gick mest förbi och muttrade om att det var idiotiskt. Men vi fick stå kvar hela tiden utan massa tjafs.
På sin Facebooksida har Göteborg fish save mött blandade reaktioner. Många är positiva, men där finns också en hel del inlägg från meningsmotståndare. Vissa argumenterar för att fisk är sunt och frågar sig hur veganer kan ta livet av levande växter, andra kallar aktivisterna för dumma och självupptagna. Flera kommentarer har fått rensas bort på grund av mobbning och personliga påhopp.
Vad är det som gör att det är så provocerande att kämpa för fisken?
– Jag tror att det handlar om att ingen vill känna sig medskyldig till någon annans död eller lidande, och då blir det en motreaktion att förlöjliga eller bli arg. När det gäller fisk blir det extra mycket förlöjligande; folk tänker att “Nu har de gått så långt till och med”. Samtidigt har Olle Olsson förståelse för att aktivisternas ståndpunkter kan provocera.
– Om du är yrkesfiskare ifrågasätter vi ju någonting som du har jobbat med kanske hela ditt vuxna liv. Det är en hårt fastgjuten norm som Göteborg fish save vill bryta upp. Hur gör man för att inte känna att man bara stångar sig blodig? Mycket handlar om gemenskapen, säger Olle Olsson.
– Det finns ändå jättemånga runt om i Sverige som orkar, som peppar varandra och håller ihop. Sen får vi ju också många positiva reaktioner och möter människor där polletten trillar ner och som känner att de behöver tänka om.
Olle Olsson är hoppfull inför den fortsatta kampen, säger han.
– Jag tycker att det känns bra. Det krävs mycket arbete och många människor som orkar bli aktiva, men det kommer att gå, för alla bryr sig egentligen. Det är jag säker på.