Hot och hat mot journalister var temat för ett seminarium som Journalisthögskolan arrangerade i tisdags på Annedalseminariet. Deltog tog bland annat Mathias Ståhle, reporter på Eskilstuna-kuriren som står bakom avslöjandet av ”Trollfabriken”.
– Jag har vant mig vid hatet, men några som aldrig vänjer sig är min familj, berättar Mathias Ståhle.
Avslöjandet av ”Trollfabriken” Granskning Sverige som han gjorde tillsammans med redaktionen på Eskilstuna-kuriren väckte stor uppmärksamhet. Den på ytan seriösa aktören lurade till sig intervjuer med hjälp av fejkade identiteter, med avsikten att sprida främlingsfientlighet och hat mot bland annat journalister. Sajten erbjöd människor betalning för att oavbrutet kontakta journalister med förutbestämda budskap.
– Jag kan inte ens ha på min telefon längre. Jag satte på den av misstag nu, och direkt kommer det en massa samtal från dolda nummer, vittnar han.
Efter granskningen blev han om möjligt än mer utsatt för hot och hat, något han var förberedd på.
– Jag och min familj var bortresta dagarna efter publiceringen. Jag berättar för dem om känsliga publiceringar, och vi har ett antal säkerhetsåtgärder som jag inte vill gå in på i detalj.
En direkt följd av hatet som riktas mot journalister är att redaktionerna bygger upp skyddsmurar såsom avstängda telefoner, vilket leder till att de inte är lika tillgängliga för allmänheten. Många redaktioner är redan krympande som följd av att annonspengarna flödar från traditionella medier till internetjättarna Google och Facebook. Något som Jesper Strömbäck, professor i journalistik, påminde om. Han riktade också en uppmaning till åhörarna:
– Många journalister tänker att de skiter i hatet riktat mot dem, men får man hundra negativa tweets så kryper det ändå in under skinnet på en. Vi behöver fundera över vad är det för samtalsklimat vi vill ha och gå in och markera emot det aggressiva.
