På Clarion Hotel Post grönskar det. Trädgårdsmästaren William Baily och odlaren Jonas Lindh odlar timsfärska grönsaker åt hungriga gäster. Samtidigt pågår en stadsjordbruksrevolution i Göteborg, där målet är att minska stadens sårbarhet.

Göteborgs stad har inrättat jordbrukskoordinatörer. Samtidigt växer stadsodlingen runt om i staden så det knakar och nu har även flera hotell och restauranger odlingar på sina tak. Trädgårdsmästaren William Baily har haft ett finger med i alla restaurangodlingarna. Kanske kan man kalla honom restaurangbonde – en som odlar år stadens finaste krogar och gör så att restaruanggästerna kan äta sallad på timsfärska blad.
Tillsammans med kollegan Jonas Lindh driver han den ekonomiska föreningen Kajodlingen, som odlar i Frihamnen och på taket på Clarion Hotal Post. Så mycket mer hinner de inte i dagsläget, även om de gärna skulle vilja odla överallt.

–Vi blev kontaktade av Posthotellet som hade den här ytan som de inte kunde använda till något, och de frågade om vi ville odla här. De äger allt material men vi sköter odlingarna och säljer grönsaker till dem, berättar Jonas och William, när vi möts på takodlingen en dag när regnet vräker ner över Göteborg.

–Det är bra med regn, säger William, det har varit torrt länge nu.

Den lilla ytan på våning fyra i det anrika Posthotellet är välutnyttjad. Här växer bladgrönt, sallad, ärtor, böner, pepparrot, wasabi, chiliplantor, shiso (japansk), kryddtagetes, färsk vitlök, rädisor, kålblad, tatsoi och wasabi.

Tidigare var ytan en outnyttjad plats, med grus och i anslutning till en innergård dit lastbilar kom för att leverera produkter. I dag är det prydliga odlingslådor med grönska i som står på gruset. Ett bra sätt att också slippa spanska skogssniglar, som inte tar sig upp på taket.

Trädgårdsmästare

William utbildade sig till trädgårdsmästare för några år sedan, med siktet ställt på stadsodling. Han gjorde sitt examensarbete genom att arbeta fram en takodling ovanför Made in China och Taverna Averna på Tredje långgatan.

Vid samma tidpunkt fick Jonas tag i en yta vid Masthuggskajen, där Stena-huset hade varit. Han ville börja odla ihop med någon.

– Jag hade varit och käkat på Made in China några veckor tidigare och hörde att det var en gubbe som odlade på taket, så jag kontaktade honom och frågade om han ville vara med och odla vid Masthuggskajen, säger Jonas.

William, som var gubben på taket, hakade på.

De båda hade bakgrund i odlingsföreningear runt om i staden, och de menar att rörelsen är stor.

– Men den kommersiella biten saknas, eller finns inte alls. Det tycker vi är helt befängt, säger William.

De ville ta reda på vad som krävs för att klara av att odla kommerseillt i staden och menar att det är det de fortfarande gör – undersöker vad som krävs.

– Och vi har hittat en hel del goa svar, fortsätter William.

För tre år sedan började de odla i Frihamnen, det som heter Kajodlingen och släppte Masthuggskajen vidare. Första året med Kajodlingen var mest på test, och nu, tredje året, satsar de stort på bladgrönsaker till självplock.

– Förra året tog vi tog ett steg upp med odlingen i Frihamnen. Då började restaurang Vrå, (som ligger i Posthotellet) köpa av oss, det var så vi fick kontakt. De ville att vi skulle komma och odla hos dem.

Killarna har designat och byggt, Clarion har betalt för materialet och köper sedan grönsakerna. I princip kan man säga att de betalar för att få odlingen skött.

– Nu gäller det att hitta en balans mellan vad de behöver och vill ha och vad vi kan producera.

• Det är bra att ha betyg, utbildning. Lättare att få jobb.

• Testa marknaden, testa olika grödor i början och se vad som funkar.

• Ha något annat jobb vid sidan i början.

• Bara kör, hitta din stil och dina kunder.

• För bok och anteckna hela tiden kring odlingen.

3 000 gäster

Hotellet är hungrigt. Det kan ha 3 000 gäster per natt. Första skörden tog hotellets restauranger Vrå och Norda en del av, men sedan ville hotellets frukostservering också ha.

– Vrå funderar nu på om de skulle kunna ha en exklusiv bjudning här uppe i växthuset. Då blir det verkligen närodlat.

William och Jonas ser positivt på stadens satsningar på jordbruk i staden och tror att det kommer bli lättare framöver. I Frihamnen fick de hjälp från kommunen i form av jordlådor och jord. Men marken arrenderas av staden.

– Det känns som vi börjar mötas, gräsrot och högre nivå, säger William.

– Vi kollar hela tiden på nya ytor och vi skulle vilja anställa, men det är svårt och dyrt. Vi skulle vilja hitta någon eldsjäl som är som vi, som vill experimentera och jobba hårt för lite pengar. Men det är inte helt lätt.

Jonas och William experimenterar mycket kring hur det går att få lönsamhet i stadsodling. Det handlar mycket om vilka grödor man odlar, menar de. I staden är det bra med bladgrönt, det går att skörda i många omgångar under säsongen och är relativt dyrt. Även lite mer exotiska saker, såsom wasabi, odlas på takodlingen. Men på Kajodlingen, där privatkonsumenter kommer och handlar, får konsumenterna plocka salladen själva, lite som jordgubbsplock, vilket är populärt.

– Det ser vi i ögonen på dem, att de gillar det, sägger William.

Och här ser de en möjlighet att konkurrera med butikerna. Sallad och kryddor är dyrt i affärer medan Kajodlingen inte har några mellanhänder. Restauranger är svårare, då de är vana att köpa direkt av grossister med 30 procent rabatt jämfört med butikspriser.

– Gårdsförsäljning skulle vi kunna leva på helt, men det svåra är att ta fram vad konsumenter vill ha.

– På en månad kan vi få upp 30 kilo sallad. Vi har haft ett högt pris, men nu funderar vi på att halvera vårt pris för att kunna nå ut till en större grupp. Vi vill hitta vår ”cash.-crop”, säger Jonas.

Säsongen är från mars till oktober. Och i kajodlingen har de en så kallad poly-tunnel som gör att säsongen förlängs, de hoppas exemeplvis kunna sälja grönkål och andra kålsorter ända in i novemeber-december.

– Då kan vi köra ”Plocka din egen grönkål till jul”.

Det finns ingen bra kultur i Sverige kring att köpa på marknad, menar Jonas. De har prövat det några gånger men det kommer inget folk.

– Sverige har varit väldigt moderna från 1960-talet. Allt skulle vara modernt och det finaste som fanns var att köpa mat på burk.  Bonden fanns ute på landet och hade massa mark. Folk tänkte att man hittade allt i affären.  Samma sak hände inte i Italien. Men nu när alla flyttar in till stan då kanske stadsbönder kan bli en ny nisch, avslutar killarna.

Stadsodling i Göteborg

Göteborgs stad satsar allt mer på stadsodling. Hela Sverige har en låg självförsörjningsgrad och det vill de rödgröna i Göteborg göra något åt.

Vi måste ta ansvar för att minska sårbarheten och öka förutsättningarna att bli mer självförsörjande genom mer odling i staden, både för vanligt husbehov och kommersiellt jordbruk, säger Ulf Kamne (MP), kommunalråd och vice ordförande i kommunstyrelsen.

Han uppmuntrar fler företag att, likt Clarion, upplåta mark som andra kan odla på.

– Om man låter någon annan använda sin mark kanske man blir bjuden på nyskördade grönsaker och så slipper man ifrån gräsklippningen, säger Ulf Kamne.

Fler skolträdgårdar, mer mark att odla på och fler växthus för kommunala verksamheter är några av satsningarna, men även inrättandet av jordbrukskoordinatörer, som ska underlätta för stadsodlare.

– Vi kanske skulle ha kallat det stadsbonde för det finns likheter med stadsarkitektens och stadsträdgårdsmästarens roll, fast det handlar mer om att vara samordnare och rådgivare inom jordbruket i staden, säger Ulf Kamne.

Hallå där! …

… Emma Naqvi, en av Göteborgs stads nya jordbrukskoordinatörer.

Göteborgs stad har fått två nya jordbrukskoordinater. Emma Naqvi och Olof Olsson är nyaställda på en helt ny post och kommer arbeta med att underlätta arbetet för dem som vill odla på stadens nya testbäddar för ekologisk och kommersiell matproduktion. Syre Göteborg tog ett snack med Emma.

Vad innebär ditt jobb som jordbrukskoordinator?

– Fastighetskontoret har fått i uppdrag att se till att stadens mark i större utsträckning ska användas till att odlas ekologisk mat på. Vi vill att människor ska kunna göra odlingskarriär, det vill säga  börja odla som hobby, kunna skala upp till en större odling för att testa en affärsidé och kanske senare skaffa ett jordbruksarrende. Just nu har vi testbäddar i Angered och Skogome, där jag är med och pratar med odlarna för att se vad de behöver och stötta dem.

Vad brinner du extra mycket för?

– Jag har arbetat mycket med sociala frågor och hur trädgård och natur kan bidra till bättre hälsa och stadsutveckling. Jag vill tillgängliggöra odlingsmark för människor som annars inte har tillgång till detta samt göra dem medvetna om frågor som matsäkerhet, om att hur vi äter påverkar vårt klimat och hur vi kan värna biologisk mångfald i vår stad kopplat till odling.

På vilket sätt bidrar stadsodling till social integration?

– Genom att det skapar mötesplatser. Kontaktytor och arbetstillfällen. När vi odlar så suddas olikheter ut, såsom varifrån man kommer och vilken bakgrund man har. Det är odlingen som är det viktiga. Genom den kan man mötas.

Vad odlar människor i testbäddarna?

– Det är en stor diversitet. Vi har nu mest grönsaksodling men på sikt har vi tankar på svampodling och vindruvor. Någon odlar bara grönsaker som sedan ska syras, kryddor från Mellanöstern, stora mängder koriander och kryddor som inte finns i Sverige och en odlar humle för att sälja till de lokala mikrobryggerierna.

Varför tror du att Kajodlingen har lyckats så bra?

– De har ett väldigt driv, det är inspirerande att se. De visar också upp att det finns en efterfrågan på ekologisk och närproducerad mat. Personerna som driver Kajodlingen har också bra kontakter i restaurangbranschen.

Vilka är dina bästa tips till blivande stadsodlare?

– Kontakta oss på Fastighetskontoret för att få råd och tips. Martin.Berg@fastighet.goteborg.se. Nätverket av stadsodlare är väldigt trevligt och det är generöst med att dela med sig av idéer och erfarenheter. Använd det. Om du vill odla för att försörja dig, se till att ha kvar en inkomst vid sidan av första tiden. Efter ett år har odlare kanske en bättre bild av vad man skulle kunna tjäna på sin produktion och vad man behöver för att utvecklas. Det kan ta tid att etablera sig.