Startsida - Nyheter

Radar · Nyhet

Smutsiga vatten renas

Nu ska vattnet bli friskare i den svårt förorenade Bällstaån genom ett samarbete mellan fyra kommuner. Men vägen till rent vatten i alla Stockholms vattendrag är lång.

Vattnet i Bällstaån hör till länets smutsigaste. Ett skäl är att det finns flera industriområden runt ån. Giftiga ämnen från skrotupplag och verkstäder med kemikaliehantering följer med dagvattnet. Nu tar Stockholm,  Järfälla, Sundbyberg och Solna på var sina håll fram åtgärdsprogram för Bällstaån.

– Vi måste öka tillsynen så att man inte häller ut saker i dagvattenbrunnar och se till så att företagen har filter på sina anläggningar, säger Katarina Luhr (MP), miljöborgarråd i Stockholm.

För att inte däckrester och ovälkomna ämnen från trafiken ska rinna rakt ner i ån ska dagvattnet från vägarna tas om hand bättre. Det handlar bland annat om att ordna diken och att plantera träd som suger upp en del av vattnet.

Åtgärdsprogrammet för Bällstaån är det första i en lång rad. Senast 2027 ska Stockholms stads alla 23 sjöar, vattendrag och kustvatten klara kvalitetskraven i EUs vattendirektiv.  Det har den politiska majoriteten i stadshuset föresatt sig. Ett viktig målsättning, enligt Katarina Luhr.

– Vattnet är jätteviktigt för människor och får man till fina strövområden utmed vatten är det värdefullt, säger hon.

Vattendrag som Bällstaån rinner dessutom i förlängningen ut i Mälaren och kan på så sätt på sikt påverka kvaliteten på dricksvattnet. Att förbättra vattenkvaliteten är också ett sätt att stärka den biologiska mångfalden, menar miljöborgarrådet.

– Vi hoppas att vi får in fler fiskar och ett rikare djurliv. Vi vill jobba framåt och göra naturen friskare istället för att fortsätta hälla ut saker i skog, mark och vatten, säger hon.

Vägen till god kvalitet i Stockholms alla 23 vatten är lång. I dag klarar sex av vattnen kraven för god ekologisk status och åtta kraven för god kemisk status. Att åtgärda alla kostar en miljard, enligt stadens beräkningar och de senaste åren har staden satsat femtio miljoner om året.

– Vi kommer att behöva skruva upp det när fler och fler åtgärdsprogram blir färdiga och vi vet vilka åtgärder som ska prioriteras, säger Katarina Luhr.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV