Övergödning är en följd av utsläpp av för mycket gödande växtnäringsämnen i vattendrag och marker och leder till syrebrist i vattnet och försämrad vattenkvalitet. Enligt Havs- och vattenmyndigheten är övergödning främst ett problem i södra Sverige och huvudstadsregionen är inget undantag. Lösningen för hela Östersjön stavas långsiktiga och hållbara insatser. Till exempel att inte gödsla mer än grödan behöver och att tillvarata tillgängliga näringsämnen, vilket i sin tur kan minska behovet av handelsgödsel.

I fallet med stallgödsel inom lantbruket i områden med mycket djur används ofta mer än grödan i fråga behöver i förhållande till ytan jordbruksmark, menar Annika Svanbäck, agronom och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum.

– Om stallgödseln användes mer effektivt inom växtodlingen i länderna runt Östersjön skulle behovet av handelsgödsel minska. För att uppnå det kan man till exempel använda stallgödsel från djurtäta områden i regioner mer fokuserade på växtodling, säger hon till Syre Stockholm.

Annika Svanbäck välkomnar EU-kommissionens förslag till en ny gödselmedelsförordning som även omfattar gödselprodukter framställda av ”återvunna” näringsämnen.

– Det kan bidra till att näringsämnen återcirkuleras i större utsträckning och att behovet av att importera handelsgödsel minskar, säger hon.

Östersjöfrågan

Stockholmsregionen gränsar liksom stora portioner av östra Sverige till Östersjön, ett hav där en tredjedel av bottnen beräknas vara död, alltså utan syre. Enligt Baltic Eye, ett projekt knutet kring Östersjöfrågor vid Stockholms universitet, utgör övergödning ett av de största hoten mot Östersjöns ekosystem.

Det kommer att ta tid för Östersjön att återhämta sig, men det finns ljusglimtar, för liksom i Stockholm har avloppssystem förbättrats i Östersjöstorstäder som Kaliningrad och St Petersburg. Men övergödningen i Östersjön förblir en av de stora stötestenarna i det långsiktiga arbetet. Baltic Eyes uppgift är att förse beslutsfattare med korrekt, objektiv och uppdaterad vetenskaplig kunskap inför beslut som rör Östersjöns miljö.

– Att hantera och minska övergödningen är en av de absolut viktigaste frågorna för Östersjöns miljö, i dag och för framtiden. Och i det spelar jordbruket en viktig roll, anser Annika Svanbäck.

Östersjöns medeltemperatur har stigit med cirka en grad sedan 1980-talet och väntas fortsätta att stiga i takt med det förändrade klimatet, enligt färska uppgifter från SMHI. Övergödning av närsalter från jordbruk och avlopp förblir Östersjöns mest akuta miljöproblem, men klimatförändringar sätter alltmer sin prägel på morgondagens hav. Klimatförändringarna väntas även innebära rikligare nederbörd som kan få vattendrag kring havet att rinna till, vilket kan göra Östersjöns bräckta vatten sötare.

– Syrebrist är ju inte bra för många arter, vi har stora områden i dag vid bottnarna där det är så låg syrehalt att knappt några djur och växter kan leva där och de områdena skulle kunna bli mer utbredda i framtiden, säger Helena Andersson, enhetschef på SMHIs forskningsavdelning för oceanografi.

Morgondagens lantbruk

I boken Framtidens lantbruk från 2016, utgiven av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), presenteras framtiden för svenskt lantbruk. År 2030 har tillgången på vatten och odlingsbar mark ökat samtidigt som torkan i södra Europa har blivit ett allvarligt problem. Nya grödor har tillkommit i Sverige samtidigt som matsvinn och köttkonsumtion minskat. Konsumenter är mer miljömedvetna och villiga att lägga mer pengar på matköp än de är i dag.

Berättelserna om en möjlig lantbruksframtid utgår från den rådande situationen när det gäller tillgång till naturresurser och klimatförändringar. ”Denna framtid förutsätter en omställning av hur matproduktion går till som kanske utmanar både traditioner och samhällsvärden?” skriver författarna och tillägger:

”Vissa tror att framtiden blir tuff för enskilda lantbrukare och jordbrukssamhällen utifrån hur det ser ut i dag (år 2016). Med ett sådant perspektiv kommer de familjejordbruk som finns kvar vara mycket konkurrensutsatta och arbeta under svåra arbetsförhållanden på en övergiven landsbygd där många kopplingar till vårt förflutna kommer att vara avklippta.”

Vattnets ekologiska status

En annan utmaning är urbaniseringen, som i Sveriges fall innebär en snabbt växande huvudstadsregion. År 2050 väntas Stockholms län inhysa omkring 3,5 miljoner invånare, enligt siffror från Stockholms läns landsting. Befolkningstillväxten sätter stora krav på tillgång till bostäder, sjukvård, sysselsättning – och en bra miljö. Övergödning är en stor utmaning när det gäller miljömålsarbetet i länet och i regeringsförklaringen den 12 september tidigare i höst fastslog statsminister Stefan Löfven att ”grundvattenresurserna behöver kartläggas och dricksvattnet skyddas”.

Branschorganisationen Svenskt Vatten välkomnade de planerade utredningarna kring vattenutmaningarna, och särskilt välkomnat är regeringens ”helhetsgrepp om övergödningsproblematiken”:

”[Det är] viktigt att vi når mesta möjliga miljönytta med våra insatser, både att minska tillförseln av kväve och fosfor till våra vatten och att kunna återför näringsämnen till jordbruket”, kommenterade Svenskt Vatten.

”Vi har stora områden i dag vid bottnarna där det är så låg syrehalt att knappt några djur och växter kan leva där.”

Mälaren – särskilt utsatt?

De flesta nuvarande och framtida stockholmsinvånare har eller kommer att ha någon form av relation till Mälaren, landets tredje största sjö. Det är en naturligt näringsrik sjö och extra känslig för övergödning. Utsläpp från industrier och reningsverk i anslutning till Mälaren, antingen direkt eller indirekt via luften, har utsatt sjöns ekosystem för stora påfrestningar.

Länsstyrelsen Stockholms rapport för perioden 2007–2012 visade att länets sjöar är näringsrika, med högre halter av fosfor och kväve än rikssnittet. Utsläpp av gödande ämnen från avloppsreningsverk och jordbruk beräknades vara några av de främsta källorna.

– Även om vi har en del naturligt näringsrika sjöar i länet så beror merparten av de nu presenterade resultaten på en varierande grad av övergödningsproblematik, förklarade Jonas Hagström, miljöutredare vid länsstyrelsen, i samband med att rapporten publicerades.

Stockholms stad har som mål att uppnå god ekologisk status i stadens vatten till år 2021 eller 2027. Enligt Stockholms stads miljöbarometer har tre fjärdedelar av huvudstadens vatten en ekologisk status som är ”måttlig” eller ”sämre”. Det är i huvudsak förändrade habitat genom fysisk påverkan, miljögifter och övergödning som ligger bakom de svåra utmaningar som väntar länsstyrelsen och Vattenmyndigheten enligt det åtgärdsprogram som kallas vattendirektivet.

”Dessa miljöproblem orsakas av ett antal påverkansfaktorer varav de viktigaste är utsläpp av förorenat avloppsvatten och dagvatten samt fysiska förändringar till följd av de aktiviteter som kännetecknar en urban miljö. Mälarens vatten påverkas även av uppströms liggande källor som jordbruk och enskilda avlopp” skriver Stockholms stad på sin hemsida.

I arbetet med att uppnå Sveriges miljömål är ”ingen övergödning” ett av 16 delmål. Men utmaningarna på vägen är många och kräver att beslutsfattare, forskarvärlden och näringslivet drar vagnen åt samma håll.

En köttfråga?

En rapport från 2015, publicerad av Göteborgs universitet i samarbete med Havsmiljöinstitutet, konstaterar att en åtgärd mot övergödning av havet är minskad köttkonsumtion. Ett problem, menar Eva-Lotta Sundblad och en av rapportförfattarna, är att konsumenter inte ser kopplingen mellan köttätande och övergödning.

”Styrkan i kopplingen mellan konsumtion av kött och utsläpp framgår av att över 70 procent av Sveriges jordbruksmark utnyttjas för foderproduktion” menar rapportförfattarna och nämner även fiskodling som en utsläppskälla.

– Vi tycker det är viktigt att peka på hur allt hänger ihop och att det är viktigt att angripa problemet längre upp i flödet, säger hon till DN.

Rapportförfattarna föreslår närmare 60 åtgärder för att komma åt övergödningen, däribland en särskild köttskatt.

– Vi måste inse att det är vi konsumenter och andra i livsmedelskedjan som driver övergödningen av våra hav, säger Eva-Lotta Sundblad.

Jan Forsell, ordförande i Sveriges nötköttsproducenter, menar att det är en dålig idé och tillägger att det finns betydligt större bovar i samhället än köttätare. I fallet med köttindustrins påverkan på den illavarslande övergödningen av sjöar och hav bör fokus i stället riktas på reningsverken, menar Forsell i en intervju med DN.

Klart är ändå att svenskarnas köttätande sedan 1950 har ökat från 50,9 kilo per år till 88,2 år 2013 enligt siffror från Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Proteinrika livsmedel som fisk, kött och mejeriprodukter innehåller stora mängder fosfor och kväve, ämnen som bidrar till övergödningen när det som kroppen inte tagit vara på passerat matsmältningskanalen. De kommunala reningsverken klarade enligt rapporten att rena 95 procent av fosforutsläppen, medan siffran för kväve bara var 60 procent.

”Ur övergödningssynpunkt är det önskvärt att personer som bor i Sverige äter mindre protein, framför allt animaliskt protein från kött och mejeriprodukter” summerar rapportförfattarna.

”Vi måste inse att det är vi konsumenter och andra i livsmedelskedjan som driver övergödningen av våra hav.”