Vaxholmsbornas dom var tydlig: Nej till skolrivning och nya bostadsrätter på Norrberget. Men snart två veckor efter folkomröstningen fortsätter planprocessen för bygget och det är oklart ifall resultatet ska respekteras. ”Vi befinner oss i ett jättekonstigt vakuum med en total brist på ledarskap”, säger nej-sidans Catarina Baldo Zagadou.
54,9 procent nej, 43,5 procent ja, 51 procents valdeltagande. Förlusten var svidande för majoriteten i Vaxholm bestående av Moderaterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet.
Det finns flera skäl till att planerna på att riva den gamla Norrbergsskolan för att ge plats åt 300 nya bostadsrätter fick tummen ner. Ett är önskan om att bevara naturen.
– Norrberget är Vaxholms hjärta, den stora gröna lungan. Det är en helig plats för vaxholmarna och en av de vackraste, säger Catarina Baldo Zagadou, ordförande i Bevara Norrberget.
Föreningen har drivit nej-kampanjen tillsammans med nätverket Vaxholms vänner och oppositionspartierna Socialdemokraterna, Vaxholmspartiet och Vänsterpartiet. Visst behövs bostäder i Vaxholm, tycker Catarina Baldo Zagadou. Men inte dyra bostadsrätter.
– Vi behöver inte ha Hammarby sjöstad här. Vi vill ha kvar vår skärgårdsstad där vi bygger varsamt i stil med det som finns. Det som saknas i Vaxholm är hyresrätter, det är vi sämst i landet på, säger Catarina Baldo Zagadou.
Majoriteten menar att pengarna från försäljningen av marken behövs. Utan dem kommer kommunalskatten behöva höjas, skriver Moderaterna i Vaxholm på sin hemsida. Kommunen har de senaste åren investerat i bland annat en ny högstadieskola och en idrottshall.
Syre Stockholm har sökt kommunstyrelsens ordförande Lars Lindgren (M) vid flera tillfällen under veckan. Först hänvisar han till ett pressmeddelande som skickats till ”relevanta kanaler”, men något sådant har Syre Stockholm inte kunnat hitta. Sedan vi bett honom skicka det har han inte svarat när vi ringt. Kommunalrådets tystnad upprör Catarina Baldo Zagadou.
– Alla har rätt att veta vad som händer, men när kommunledningen inte lämnar besked sprids tusen rykten. Det är en osund situation, säger hon.
Enligt Miljöpartiets gruppledare Anne-Charlotte Eriksson har majoriteten kommit överens om att inleda blocköverskridande samtal med oppositionen om vad som ska ske med Norrberget. Under den här veckan pratar de olika partigrupperna ihop sig internt. Det ska inte forceras, menar hon.
– Tidigare har man anklagat alliansen för att fatta allt för snabba beslut. Nu blir det nästan som ett paradigmskifte i kommunen där vi bromsar upp och lyssnar på varandra, säger Anne-Charlotte Eriksson.
Hennes linje är att partierna måste komma överens över blockgränsen. Exakt vad som ska ske med Norrberget vill hon inte säga idag, men menar att hänsyn måste tas till det tydliga utslaget.
– Vi måste lyssna in resultatet. Innan valet var det en del som hävdade att en rådgivande omröstning inte måste följas. Men när man ser ser ett så tydligt engagemang i en så viktig fråga måste vi hitta blocköverskridande samförstånd. Sedan får vi se vad vi landar i, säger Anne-Charlotte Eriksson.
Samtidigt fortsätter kommunens planprocess för bygget på Norrberget som förrut. På tisdagskvällen var kommuninvånarna inbjudna till ett samrådsmöte. Där uppmanades deltagarna att inte ta upp folkomröstningen som av stadsbyggnadschefen beskrevs som en ”parallell process”.
Veckan efter folkomröstningen fick Bevara Norrberget ta emot priset Demokratirosen. Det delas ut av folkinitiativ.se, som stöttar grupper som vill driva fram folkomröstningar.
Att få till stånd en folkomröstning är nämligen ingen enkel process. I Vaxholm samlades redan 2015 in det antal namn som behövs för att kommunfullmäktige ska ta ställning till en folkomröstning. Men postadresser hade skrivits på fel sätt och personnummer var ofullständiga, därför underkändes insamlingen.
Efter det bildades Bevara Norrberget och en ny insamling gjordes efter regelboken. I kommunfullmäktige stödde Miljöpartiet folkomröstningskravet och Centern la ner sina röster. Därmed hade Moderaterna och Liberalerna inte de två tredjedelar av ledamöterna med sig som krävs för att stoppa ett folkinitiativ.
Frågan om när folkomröstningar ska användas för att avgöra komplexa politiska frågor är inte självklar. Men rätt använda, kan de stärka demokratin, menar Catarina Baldo Zagadou.
– Partierna tappar medlemmar. Det blir ett allt större glapp mellan medborgarna och de som bestämmer. Om människor hela tiden känner sig överkörda gynnas populistiska och auktoritära krafter, säger hon.
