En ny kartläggning, gjord av forskare vid Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet, visar vilka potential det finns för energibesparingar i Göteborgs samtliga flerbostadshus.
Det byggs mycket nytt i Göteborg, men forskare vid Chalmers och IVL Svenska Miljöinstitutet vill att vi inte glömmer bort de energibesparingar som går att göra i befintligt fastighetsbestånd.
– De tekniska och teoretiska möjligheterna att minska energianvändningen i flerbostadshus är stora. Däremot är den faktiska möjligheten mindre känd och renoveringstakten fortfarande långsam, säger Érika Mata, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet, som varit med och energimodellerat samtliga flerbostadshus i Göteborg.
Kartläggningen är den första i sitt slag och visar i vilka områden upprustningsbehovet är som störst och för vilka bostadsbestånd det går att göra de största energibesparingarna. Kartläggningen tittar på vilka renoverings- och tillbyggnadsalternativ som är miljömässigt och ekonomiskt gynnsamma.
– Med tanke på att förutsättningarna för renoveringar varierar stort mellan olika hus behövs en helikoptersyn som pekar ut vilka insatser som gör störst nytta. Det här är första gången forskningen har tagit ett skalbart helhetsgrepp, säger Érika Mata.
Renoveringsbehov och energisparpotential beror framförallt på husens ålder och ägandeformen. Privatägda fastigheter har generellt större renoveringsbehov än kommunalt ägda.
– Vi tar inte fram styrmedel för ytterligare påverkan. Men det är förstås värdefullt att veta att privata bostäder har större renoveringsbehov, det kan ha betydelse för alla aktörer i branschen, säger Erika.
Än har de inte hunnit kolla på skillnader mellan hyreshus och bostadsrätter, men Erika ser fram emot att titta på sådana skillnader. Hon hoppas att informationen som forskningen kommit fram till ska spridas till intresserade aktörer.
– I referensgruppen sitter flera offentliga och privata aktörer, till exempel Riksbyggen och Framtiden AB. Vi hoppas att de kommer att ta med sig de här kunskaperna. På forskningssidan är frågorna väldigt aktuella och vi hoppas också att andra forskare kommer att använda metodiken och utveckla den vidare.
I projektets nästa steg ska forskarna modellera åtgärder för renovering.
