Projektet Stadslandet handlar om att skapa grön innovation och affärsutveckling mellan land och stad. Detta genom att satsa på odlingar och nya affärsmodeller i Angered, men även genom att bland annat utveckla en lokal livsmedelstrategi för Göteborg och öka beredskapen vid eventuella kriser.

– Den stora styrkan med projektet är att det innehåller alla tre dimensioner av hållbarhet: minska koldioxidutsläppen, skapa jobb och tillväxt och samtidigt vara ett inkluderande underifrånprojekt, menar Susan Runsten, chef för Utveckling Nordost på Business Region Göteborg, en av de som drivit projektet från start.

På sociala medier kritiseras projektet Stadslandet Göteborg hårt efter Göteborgs-Postens granskning.

Den 10 februari publicerade även Dagens Samhälle en artikel av Dan Korn som hävdar att projeketet är rasistiskt och exotifierande. Att satsa på ”odlingar mellan husen” handlar om att hålla kvar människor i utanförskap, menar han.

– Vi har mött många postitiva i Angered såklart, annars hade vi aldrig fortsatt med projektet. Att det skulle vara rasistiskt ser jag som en grov anklagelse. Det är klart att inte alla vill vara med, människor tycker olika.

– Men Angered är en landsbygdsstadsdel med stora potential för odling och många har visat intresse för att arbeta med det samtidigt som människor efterfrågar mer lokalproducerat.

Det planerade kamelcentret i Angered kritiseras hårdast GP.

– Men kamlecentret är inte en del av Stadslandet, menar Susan Runsten, det är ett separat projekt.

De som varit inblandade i projektet på olika plan under åren berättar för Syre Göteborg att GP-vinklingen är missvisande och klicksökande. En av de Syre pratar med kallar den för “tendensiös, minst sagt”.

– Det är självklart att vi ska granskas, säger Susan, men det blev inte korrekt. De bygger artikeln mestadels på förstudien som gjordes för tre år sedan och inte på själva projektet.