Intresset för basinkomst – en ovillkorad grundersättning till alla medborgare – växer över hela världen. Flera försök ska genomföras i Europa nästa år och i slutet på förra veckan träffades företrädare för nordens basinkomströrelse för att diskutera de kommande pilotprojekten.
Konferensen hölls i det danska parlamentet vid Christansborg och företrädare från samtliga nordiska länder var på plats. Bakom arrangemanget stod den danska grenen av BIEN (Basic Income Earth Network) och det politiska partiet Alternativet.
Bland talarna fanns Guy Standing som är professor vid Londons universitet och författare till Prekariatet, Thomas P. Boje, professor i socialvetenskap vid Roskilde Universitet och Annika Lillemets, riksdagsledamot för MP.
Konferensens första dag koncentrerade sig på de pilotförsök med basinkomst som ska starta i Finland, Holland och Frankrike. Nicole Teke, företrädare för den franska basinkomströrelsen berättade om de försök som ska starta i regionen Aquintanie. Sjir Hoeijmakers pratade om varför idéer kring basinkomst spridit sig i Nederländerna under de senaste åren och Olli Kangas, professor vid KELA-institutet gav en bild av det finska basinkomstförsöket som inleds efter årsskiftet.
Intresset för konferensen var stort och evenemanget fullbokat. Journalister och press fanns på plats och inte bara de inbjudna talarna utan även deltagarna var på olika sätt aktiva inom basinkomströrelsen i Norden, Europa och USA.
På konferensens andra dag fördjupades frågan om hur modeller för basinkomst skulle kunna implementeras och utformas i de nordiska ländernas välfärdsprogram. Dorte Kolding, ordförande för BIEN-Danmark inledde dagen med att förklara att vi med basinkomst skulle kunna få en chans att utvecklas från ett samhälle som i dag präglas av rädsla och kontroll till ett samhälle som istället skulle kunna genomsyras av säkerhet, frihet och glädje.
En central diskussion under dagen handlade om hur utvecklingen i framtiden kan komma att stå mellan en allt starkare basinkomströrelse och de olika fackförbundens och fackföreningarnas kritiska inställning till basinkomst. På plats fanns bland annat Finn Sørensen, talesperson för arbetsmarknadsfrågor i det danska parlamentet för Enhedslisten.
Under lunchen frågade jag Guy Standing om basinkomströrelsen och de fackliga organisationerna kommer kunna närma sig varandra i framtiden.
– Jag är för en stark fackföreningsrörelse men arbetarrörelsen måste inse att det skett dramatiska förändringar och att vi nu befinner oss i en tid som har andra förutsättningar än de som präglade samhället på 1970- och 1980 talen. Fackföreningarna blir i dag djupt oroade över att deras medlemsantal sjunker men de har i själva verket varit med om att skapa denna situation, menar Guy Standing.
Jag pratade också med Göran Hansson, aktiv inom basinkomst Malmö, om den tveksamhet fackföreningsrörelsen visar inför basinkomst som framtida modell.
– Många fackföreningar är kritiska till basinkomst därför att att de befarar att deras makt och inflytande kommer att minska. Deras kontroll skulle komma att förändras ifall basinkomst infördes men samtidigt skulle opinionen för basinkomst bli större direkt ifall fackföreningarna skulle ändra sin inställning i frågan, menar Göran Hansson.
Annika Lillemets är riksdagspolitiker för Miljöpartiet men också medlem i BIEN. Hon pratade om hur svenska riksdagspartier, oavsett politisk färg, under senare år blivit besatta av lönearbete för att markera sin position och inställning till den ökade arbetslösheten. Detta visar på ängslighet menar hon och för att bryta den här fixeringen bör vi ifrågasätta vilket arbete som räknas. Annika Lillemets kritiserade också den svenska konsensuskulturen.
Tomas P. Boje, professor i socialvetenskap vid Roskilde Universitet, påpekade i sitt tal att basinkomstreformer skulle kunna få en positiv effekt på det demokratiska deltagande i samhället och bidra till att stärka demokratin i de nordiska länderna.
– Trygghet och säkerhet uppmuntrar till delaktighet i samhället och känslan av att man vill bidra själv. I dag skapar osäkerheten i anställningar och den ekonomiska ojämlikheten istället en misstänksamhet till det demokratiska systemet och till samhället, sa han under sitt tal.
Karl Widerquist, docent i politisk filosofi vid Georgetowns universitet, har länge varit engagerad i BIEN och författat flera skrifter i ämnet. Han berättade att basinkomströrelsen snabbt blir större i USA och jag frågade honom hur det kommer sig att rörelsen växer där just nu.
– En anledning är att både medborgarrättsrörelser, politiska partier och företag i näringslivet på allvar börjar förstå vilka fördelarna skulle vara ifall att en basinkomstreform skulle komma att genomföras. Frågan är politiskt obunden i USA och det underlättar spridningen.
