FNs generalförsamling har antagit en handlingsplan mot den ökande antibiotikaresistensen i världen. Men för många fattiga länder handlar frågan även om flera grundläggande utvecklingsproblem – som den bristande tillgången till ordentliga toaletter och vacciner.
Allan Coukell, som är chef för sjukvårdssatsningar vid organisationen Pew Charitable Trust, påpekar att problemen ser olika ut i olika delar av världen.
– I länder där det råder brist på sanitära anläggningar och där sjukvården är dåligt utbyggd är utmaningarna annorlunda. Samtidigt kan alla länder ta några viktiga första steg, säger han till IPS.
Dessa första steg finns med i den politiska deklaration som FNs medlemsländer antog förra veckan. En av åtgärderna är att världens länder kommit överens om att sprida mer information om så kallad antimikrobiell resistens samt att användningen av antibiotika inom sjukvård och boskapsuppfödning i högre grad ska bevakas.
Deklarationen bygger på den globala handlingsplan som förra året antogs av Världshälsoorganisationen, WHO.
– Den första åtgärden för att bekämpa resistensen består i att bekämpa sjukdomar, säger Judit Rius, som är USA-chef för Läkare utan gränser, MSF.
Överanvändning av antibiotika leder till en ökad antibiotikaresistens. Men Judit Rius understryker för IPS att brist på mediciner, däribland vacciner och i vissa fall även antibiotika, också utgör en del av problemen. Hon påpekar att utebliven tidig behandling av tbc, en sjukdom som 1,5 miljoner människor dog i under 2014, kan leda till att patienterna senare drabbas av multiresistent tbc – vilket är betydligt svårare att behandla.
I utvecklingsländerna finns det enligt henne många tbc-sjuka som inte har tillgång till de mediciner som skulle kunna bidra till att hejda spridningen av den mycket farligare multiresistenta varianten. Läkare utan gränser konstaterar därför att det är viktigt att den nya resolutionen slår fast att denna typ av tbc utgör en stor fara, som främst drabbar världens fattiga länder.
Samtidigt drivs den ökande antibiotikaresistensen i första hand av överanvändning av antibiotika inom både vården och djurhållningen, enligt Keiji Fukuda, som är expert på antimikrobiell resistens hos WHO.
– Överanvändningen beror på en rad orsaker, men den viktigaste är troligen att de flesta människor i världen inte känner till problemen, säger han till IPS.
USA kommer snart att precis som Europa förbjuda användningen av antibiotika som en metod för att öka tillväxten hos boskap. I många utvecklingsländer finns det dock inga sådana regler.
Som exempel kan nämnas att användningen av antibiotika vid laxodlingar i Chile är betydligt högre än i Norge, ett land som på senare år har infört åtgärder för att minska användningen av antibiotika.
Thailands premiärminister Prayuth Chan-ocha undertecknade deklarationen som representant för G77-gruppen, som samlar 133 utvecklingsländer inom FN.
– Ländernas kapacitet att hantera antimikrobiell resistens varierar kraftigt, beroende på ländernas utvecklingsnivå och vilka resurser som finns inom sjukvården, säger Prayuth Chan-ocha.
Enligt den nya handlingsplanen ska de fattiga länderna få större resurser för att kunna förverkliga den. Däremot tillsattes inga nya resurser för detta i samband med mötet. Det innebär att det förblir oklart hur utvecklingsländerna ska kunna hantera de djupgående problem som skapar sjukdomar som i sin tur driver på användningen av antibiotika – däribland behovet av fungerande avloppssystem och en ökad tillgång på vacciner.
