Jämlikhet – kanske har den aldrig funnits, men i alla tider och alla samhällen har man känt ett behov av att förklara ojämlikheten. Varför fattiga är fattiga, varför svarta ska vara slavar, varför kvinnor ska ha lägre löner. Förklaringen kan kallas Guds vilja, naturens gång, medfödd rätt och mycket mer. Men den finns där alltid, som en påminnelse om att det självklara vore jämlikhet, konstaterar Nina Björk i sin nya bok, Drömmen om det röda.

En av de många vars kamp för jämlikheten har satt avtryck i historien är Rosa Luxemburg. Den polska socialisten som levde och verkade i Tyskland under 1900-talets första decennier och ett par år innan dess, marxistisk teoretiker, filosof, ekonom, skribent och agitator, som tillbringade flera år av sitt liv i fängelse.

Drömmen om det röda – Rosa Luxemburg, socialism, språk och kärlek handlar om henne. Det är inte i första hand en biografi utan en vandring i hennes fotspår som Nina Björk tar oss med på. Hon är en grundlig guide som ger oss både en historielektion och en förklaring av Marx ekonomiska teorier som bakgrund. Därför blir Rosa Luxemburg och hennes kamp mycket levande.

Det var där och då, efter det förra sekelskiftet, som socialismen blev två. En socialdemokrati, av sina egna ledare dömd att ge upp den ekonomiska demokratin och förvalta kapitalismen, och en kommunism som i stor utsträckning kom att ge upp den politiska demokratin.
Rosa Luxemburg kämpade emot den utvecklingen – för henne var demokrati, ekonomisk som politisk, en självklar del av socialismen. Och lika självklart var att arbetare i olika länder skulle föra sin kamp tillsammans, inte mot varandra, som i första världskriget, som bröt ut under den här tiden.

Under vandringen i Luxemburgs fotspår drar Nina Björk ut hennes resonemang, spinner vidare och flätar in dem i dagens värld och politiska debatt. Hon funderar över Rosa Luxemburgs relativa ointresse för kvinnokampen och försöker se med hennes ögon på det som i dag kallas identitetspolitik.

Men den mest slående parallellen mellan då och nu är historien om hur det tyska socialdemokratiska partiet övergav hjärtat i sin egen ideologi – slog ner en socialistisk revolution och skickade ut arbetare att döda arbetare i andra länder. Allt för att få en makt som liknade en självpåtagen vanmakt.

Det finns många anledningar att läsa Drömmen om det röda. En anledning är att världen av i dag ser annorlunda ut efteråt, när trådarna bakåt i historien syns och glimmar i solljuset. En annan är hur Nina Björk vrider och vänder på Rosa Luxemburgs språk, visar vad som gör det så effektfullt – direktheten, de oväntade perspektivbytena, hur hon kan vara rörande och dräpande i samma mening. En tredje är Nina Björks egen fascination, som det blir svårt att inte dela. Det finns fler.