Under onsdagen sa ytterligare 31 länder i FNs generalförsamling att de formellt skriver under och ratificerar avtalet. Vid Syres pressläggning är de nu uppe i 60 parter och därmed förbi gränsen på de 55 som krävs för att klimatavtalet ska träda i kraft. Men tillsammans står de bara för nära 48 procent av de globala utsläppen, så några fler underskrifter krävs innan parterna når 55-procentsgränsen som de enats om.

Nu vänds blickarna mot de återstående. Om fler länder kliver fram och skriver under avtalet före 7 oktober så kan avtalet firas in när den 22 klimatkonferensen i Marocko drar igång en månad senare.

EU är ännu inte med. Och det har betydelse. Dels för att bara de som är med formellt får delta  vid de eventuella första förhandlingarna. Dels för att EU, med totalt omkring tolv procent av utsläppen, kan avgöra om avtalet alls kan träda i kraft.

– Som det ser ut nu så kan det komma att hänga på EU, säger Fredrik Hannerz, politisk sakkunning på Utrikesdepartementet.

Orsaken till den utdragna EU-processen är bland annat att den interna ansvarsfördelningen av utsläppsminskningarna inte alls är avgjord – och inte lär bli klar innan slutet av 2017. Nya bud säger att detta kan komma att meddelas senare, vilket fått tempot att höjas rejält. Enligt senaste planen kan EU-parlamentet bli klara den 6 oktober – precis innan deadline.

– Det politiska priset för EU om de inte klarar uppgiften är högt, säger Fredrik Hannerz.

I nuläget är en majoritet av medlemsländerna för att anta klimatavtalet, men total enighet krävs om ministrarna ska skriva under den 30 september. Hoppfullt är att tidigare skeptiska röster, som till exempel Polen, ändrat tonläge senaste veckan.

I Sverige beslutade regeringen på torsdagen att att lägga fram en proposition för att godkänna avtalet på egen hand, med omröstning i riksdagen planerad till den 12 oktober.