Den 9 september gick remisstiden ut och därmed har den finska regeringens proposition om experimentet med basinkomst lämnats över till riksdagen för att klubbas igenom tillsammans med den kommande budgetpropositionen. Experimentet ska sätta igång den 1 januari 2017 och det varar i två år, fram till sista december 2018.
Det finska försöket med medborgarlön eller basinkomst är ett sätt att ta reda på om arbetslösa personer som slipper stångas med byråkratin för att få ut sin ersättning blir mer aktiva på arbetsmarknaden.
Regeringen är nyfiken på ifall en stadig, månatlig, skattefri inkomst (som kommer in oavsett vilka extrajobb eller tillfälliga anställningar man får) kan leda till att färre hamnar utanför arbetsmarknaden och kanske till en ökad innovationskraft. I förlängningen är frågan om detta är ett bättre sätt att förhålla sig till socialförsäkringar i vår tid av ständigt föränderlig arbetsmarknad.
Syre har tidigare skrivit om försöket med den finska basinkomsten, och talat med delar av arbetsgruppen under Folkpensionsmyndigheten eller KELA som förberett förslaget. Propositionen som ska antas av riksdagen ser inte helt ut som arbetsgruppens förslag – till exempel vill regeringen att en och samma summa, 560 euro eller ungefär 5 300 kronor, ska gå ut till dem som ingår i försöket, i stället för att prova olika summor. De övriga inkomster som personerna har under samma period får de behålla.
Summan har varit ämne för diskussion. Bland annat har Vänsterförbundet föreslagit en betydligt högre summa, 850 euro.
Kommer det göra skillnad även om summan är 560 euro?
– Ja, det kommer ändå att leda till något positivt för den här gruppen, som under lång tid kanske inte ens kommit upp till 560 euro i månadsinkomst. Nu slipper de dessutom den förödmjukande byråkratiska process som arbetslösa tvingats utstå alltför länge i Finland för att få ut sin ersättning, säger Sirpa Martins, som sitter i kommunfullmäktige för Vänsterförbundet i Äänekoski, en kommun som har en arbetslöshet som ligger på 20,8 procent – betydligt högre än landets genomsnittliga arbetslöshet på 12 procent.
Vilka är då de lyckliga som ska få en extra slant på sitt konto varje månad? Jo, 2 000 personer är utvalda, det de har gemensamt är att de är mellan 25 och 58 år och fick arbetslöshetsunderstöd under november 2016.
Det betyder att förslaget utesluter pensionärer, men även studenter står utanför experimentet. Motiveringen är att eftersom studenters mål är att bli färdiga med sin examen tillhör de inte den målgrupp som experimentet berör, alltså arbetslösa eller de med osäkra anställningar.
De 2 000 arbetslösa personerna väljs ut slumpvis och de är utspridda över landet. De kommer att jämföras med en kontrollgrupp som inte fått någon basinkomst under samma period (som även de var arbetslösa i november 2016). Det är obligatoriskt att delta i försöket, detta eftersom urvalet annars kan påverka resultatet.
Sirpa Martins tycker att experimentets urval av testpersoner är lite för smalt, och hon hade gärna sett att man också testade det på en hel region och inte på personer utspridda i hela Finland.
– Att inte göra ett regionalt försök betyder att vi förlorar möjligheten att undersöka den övergripande effekt som hade varit viktig att kunna titta på. Jag hade också gärna inkluderat yngre personer i försöket – vi behöver undersöka vad effekten skulle bli för den gruppen i samhället, säger Sirpa Martins.
Som systemet i Finland ser ut i dag kan en arbetslös person som får ett tillfälligt jobb eller ett arbete med låg lön i princip se sin inkomst förbli densamma som när hen bara fick socialbidrag eller arbetslöshetsersättning. Det är inte ekonomiskt lönsamt att ta ett arbete. Dessutom kräver systemet att personen rapporterar in sin ändrade inkomst, en byråkratisk process som kan fördröja utbetalning av ersättning. I propositionen kallar regeringen detta för ”flitfällor” och förhoppningen är att om människor får en ersättning som utbetalas oavsett övriga inkomster, kommer det avspeglas i människors förhållningssätt till arbetsmarknaden.
Regeringen har ytterligare ett mål med experimentet: De vill främja införandet av försökskultur i det politiska beslutsfattandet – och vill se en ökning av antalet politiska beslut som baserar sig på vetenskapligt underbyggd information.
Under 2019 kommer försöket att utvärderas, och efter det kommer den finska regeringen att besluta hur de ska gå vidare.
Sirpa Martins hoppas att basinkomst kan utvecklas till något mycket större.
– Vi behöver gå ännu längre, vi behöver en större inkomstreform där vi frigör resurser från byråkratin och använder dem för att främja kreativitet och innovation och ger människor möjlighet att utvecklas i stället för att som nu låta dem möta en ekonomisk misär så fort förändringar sker i arbetslivet. Det skulle vara en verklig framåtrörelse som skulle öka välbefinnandet hos alla, säger hon.
