Brasiliens president Dilma Rousseff avsattes i förra veckan av senaten och därmed avslutades ett turbulent avsnitt i den kris som landet befinner sig i. Brasiliens politiska och ekonomiska situation förblir dock lika osäker som tidigare.
På onsdagen beslutade senaten med röstsiffrorna 61 mot 20 att avsätta landets första kvinnliga president, som anklagats för att ha brutit mot budgetreglerna. Därmed bryts också den 13 år långa period då arbetarpartiet PT innehaft makten i landet.
Dilma Rousseff tillträdde som president 2011 och stängdes av i maj, då hon hunnit mindre än halvvägs genom sin andra ämbetsperiod.
På onsdagen svors i stället den tidigare vicepresidenten Michel Temer in som ny president. Han kommer att ställas inför utmaningar som kräver impopulära åtgärder.
En stor grupp politiker som tillhör de partier som stödjer Michel Temer står samtidigt åtalade, eller utreds för, korruptionsbrott. Även den nye presidenten, som av många anses vara okarismatisk och butter, har anklagats för att ha varit inblandad i olaglig finansiering av valkampanjer för medlemmar av hans mittenparti, PMDB, ett parti som tidigare samarbetade med PT.
Anklagelserna kommer att försvaga den nya ledningens legitimitet. Från vänsterhåll beskrivs samtidigt avsättningen av Dilma Rousseff som en ”parlamentarisk kupp”, en anklagelse som den tidigare presidenten uttalat gång på gång under riksrättsprocessen.
I april röstade 71,5 procent av de 513 ledamöterna i underhuset för att gå vidare med riksrättsprocessen mot den dåvarande presidenten och vid onsdagens omröstning i senatens ställde sig 75 procent bakom beslutet. Det var bara i frågan om att förbjuda den tidigare presidenten att inneha offentliga ämbeten under de kommande åtta åren som Dilma Rousseffs motståndare misslyckades. För att få igenom det förbudet hade det krävts två tredjedelars majoritet, eller 54 röster, men endast 42 senatorer ställde sig bakom förslaget. I annat fall hade 68-åriga Dilma Rousseffs politiska karriär sannolikt varit över.
Dilma Rousseff hävdar att hon inte begått något brott. Hon anklagas för att ha använt pengar från statliga banker för att dölja ett budgetunderskott och för att utan tillstånd ha ökat de offentliga utgifterna.
Även uttalanden från vissa jurister har underblåst anklagelserna om att processen kan jämföras med en ”statskupp”, och en del analytiker har till och med gått så långt att de jämfört situationen med den militärkupp som genomfördes 1964 och ledde till en 21 år lång diktatur i Brasilien.
