Burma har länge kritiserats för behandlingen av den förtryckta muslimska minoriteten rohingya. Nu har landets nya regering utsett FNs tidigare generalsekreterare Kofi Annan som ledare för en kommission som ska försöka hitta en lösning på krisen.
År 2012 utbröt våldsamheter mellan den buddistiska majoriteten och medlemmar av den muslimska minoriteten i Burmas nordvästra region. Enligt människorättsgrupper drevs våldet på av extremistiska buddistmunkar och över 200 människor uppges ha blivit dödade, främst muslimer.
Sedan dess hålls 100 000 rohingyas i läger. De usla förhållandena i lägren har lett till att många tusen människor gett sig av på farliga resor till närliggande länder med hjälp av människosmugglare. Förra året utvecklades en kris med många båtflyktingar och i samband med det upptäcktes massgravar nära gränsen mellan Thailand och Malaysia. Det ledde till förnyade internationella krav på att sätta stopp för förföljelsen av den muslimska minoriteten.
Nu har landets regering meddelat att Kofi Annan ska leda en ny kommission där man enligt landets faktiska ledare Aung San Suu Kyis kontor hoppas kunna ”hitta en hållbar lösning på de komplicerade problemen i delstaten Rakhine”.
Nobelspristagaren Aung San Suu Kyis parti NLD vann en jordskredsseger i det val som hölls i november förra året och partiet övertog regeringsmakten för knappa fem månader sedan. Men Aung San Suu Kyi har även mött internationell kritik för att hon inte tagit tydlig ställning mot förtrycket av rohingyas – däribland av andra Nobelpristagare som Dalai Lama.
Även tidigare, då Aung San Suu Kyi var ledare för oppositionen mot den dåvarande militärregimen, kritiserades hon för att inte ge sitt stöd till de 1,1 miljoner rohingyas som finns i landet. Detta samtidigt som hon är en människorättsikon och har tvingats avtjäna 15 år i husarrest.
Aung San Suu Kyis anhängare har försvarat henne med att frågan är så känslig och att det därmed finns en risk för att konflikterna fördjupas, medan kritiker snarare har menat att hon visat ett ointresse för ämnet.
Aung San Suu Kyi har dock flera gånger sagt att situationen med att så många rohingyas är statslösa måste få en lösning. Läget har förblivit detsamma sedan 1982 då militärjuntan beslutade att dra in medborgarskapet för en stor del av minoriteten.
Kofi Annan säger i ett pressmeddelande att han kommer att arbeta för ”fred, försoning och utveckling i Rakhine”. Kommissionen ska enligt honom bidra med rekommendationer som nästa år ska lämnas över till den burmesiska regeringen. Gruppen ska hålla sitt första möte nästa månad och består av diplomater och företrädare för olika människorättsorganisationer och religiösa grupper.
På sociala medier har utnämningen av Kofi Annan utlöst en frän debatt om vilken folkgrupp i Rakhine som är mest i behov av hjälp – där även extrema buddistiska grupper gjort sig hörda. Dessa grupper uppmanar till ett försvar mot ”utländsk påverkan” och har anordnat demonstrationer i landets största stad, Rangoon. En av deras företrädare, munken Ashin Wirathu, har många följare i sociala medier och har vid flera tillfällen hävdat att islam utgör ett hot mot landet.
Budskapen har fått en stor spridning i Burma, där närmare 90 procent av befolkningen är buddister. I Rakhine utgör muslimerna ungefär en tredjedel av de tre miljoner invånarna. Delstaten är en av de fattigaste i landet.
För den burmesiska regeringen, som delar på makten med landets militär, kommer den svåraste frågan att bli hur man ska ge rohingyas någon typ av medborgarskap utan att stöta sig med de buddistiska nationalisterna. Flera militära ledare vill samtidigt framställa sig som beskyddare av landets buddistiska identitet och använder sig av termen ”bengaler” om rohingyas, för att markera att de betraktas som utlänningar.
Många anser att tillsättandet av den nya kommissionen ska ses som ett positivt steg framåt. Men Chris Lewa, ordförande för organisationen Arakan Project och expert på konflikten i Rakhine, påpekar att kommissionen har ett oklart mandat.
– Även andra rapportörer har kommit med ”rekommendationer”. Det som nu behövs är handling och att tidigare rekommendationer genomförs – exempelvis att människor får rätt att röra sig fritt och får tillgång till sjukvård, säger hon till IPS.
Chris Lewa menar att det finns en risk för att kommissionens arbete inte blir ”meningsfullt” och att tidsplanen – kommissionen har ett år på sig – är alldeles för generös.
– Det är bra att Kofi Annan har engagerats, men det finns också en risk att kommissionen blir ett spel för gallerierna som ger NLD en chans att köpa sig tid och undgå internationell kritik.
Sedan NLD tog över makten har inte mycket förändrats i Rakhine och i lägren. Förhållandena i dessa läger är fortsatt miserabla.
– Regeringen måste agera för att få ett slut på denna situation, säger Chris Lewa.
Tun Khin, ordförande för Burmese Rohingya Organisation UK, i Storbritannien, påpekar att ingen medlem av minoritetsgruppen har bjudits in för att delta i den nya gruppens arbete.
– Vi välkomnar kommissionen men det är en besvikelse att ingen från minoriteten rohingya inkluderats. Vi vill veta hur de ska rådfråga folkgruppen. Vi är även oroade för hur regeringen kommer att agera i förhållande till de kommande rekommendationerna. Människor kan inte vänta på att få mat, säger Tun Khin till IPS.
