Uzbekistans seglivade diktator Islam Karimov, 78 år, uppges ha dött. Först gick ryska nyhetsbyråer ut med nyheten om hans död, uppgifter som sent omsider tillbakavisades av officiella uzbekiska källor. Klart är att den politiken i Centralasiens folkrikaste nation – 30 miljoner invånare – träder in i ett nytt landskap.

Islam Karimov växte upp på ett barnhem i dåvarande Sovjetunionen och tillträdde som det centralasiatiska landets president kort före det sovjets sammanbrott. På senare tid har det slutna landet, ökänt för sin repression mot journalister och demokratiaktivister, öppnat dörren till omvärlden på glänt, åtminstone ekonomiskt.

För USA har ett Uzbekistan under Karimovs vakande öga varit en korridor in till Afghanistan, och för Ryssland har landets diktatoriska lugn medfört gynnsamma affärspositioner, främst inom energi- och mineralsektorn.

Även Teliasonera har tjänat pengar i Karimovs korrupta diktatur. 2012 avslöjade SVTs Uppdrag granskning att telekomjätten, där svenska staten är största ägare, etablerade sig i Uzbekistan 2006 och köpslog med Karimovs dotter, Gulnara Karimova, en ekobrottsanklagad affärskvinna. Enligt obekräftade uppgifter har Gulnara Karimova försatts i husarrest, vilket lämnat frågan om vem som blir Uzbekistans nästa statshuvud till vilda gissningar.

”Uzbekistan är ett nyckelland i [Centralasien]. Ju kortare denna fas av ovisshet blir, desto bättre”, skrev Aleksej Pusjkov, ordförande för ryska dumans utrikesutskott, på Twitter med anledning av Islam Karimovs död.

***

Texten har uppdaterats.