Det är en blåhimmels-onsdag i slutet av maj och Erik Brynjolfsson är nöjd. Utanför fönstret breder Charles river och södra Boston ut sig och trots att en vecka återstår har han redan fått in över 200 bidrag till sin nylanserade tävling om inkluderande innovation. För tre år sedan var han med och startade Initiativet kring den digitala ekonomin på MIT och supporten har varit överväldigande.

– Vi har nästan tredubblat våra forskningsmedel och fått stöd från Eric Schmidt (chef för Googles investeringsbolag Alphabet, reds anm.), stiftelser som Ford och Rockefeller och företag som Accenture, säger Brynjolfsson.

Professorn med det isländska namnet som kom till USA som treåring minns ännu gåtan som ledde till en ny vändning i karriären.

– Å ena sidan såg jag fantastiska teknologiska framsteg – likt Baxter (här pekar Erik på sin röda kollaborativa robot vid fönstret) och å andra sidan berättade folk att lönerna inte hängde med. För mig var detta ett stort mysterium, minns han.

Det var först när han tittade närmare på lönestatistiken som han insåg att hans vänner hade rätt. Trots att ekonomin gick bra (i termer av BNP och produktivitet) så hade lönerna stagnerat. Medianinkomsten i USA är lägre i dag än 1998, även inräknat ändringar i hushållens storlek. Jobbtillväxten i den privata sektorn har också saktat av, en trend som startade redan i början av 2000-talet, långt före recessionen.

”Den stora frikopplingen”

Detta är en ny utveckling. De tre årtiondena efter andra världskriget växte ekonomin och antalet jobb/lönerna parallellt med varandra. Men sedan 1980-talet har den ekvationen rubbats. Detta trots att företagen i dag gör större vinster än någonsin sedan andra världskriget. Erik och MIT-kollegan Andrew McAfee kallar det för ”den stora frikopplingen”.

– Jag funderade länge på hur det här kan vara möjligt, att vi har så fantastiska teknologiska framsteg men att de inte kommer människor till gagn. Och till slut insåg jag att det inte finns någon ekonomisk lag kring det här. Bara för att det historiskt har varit så att alla blivit rikare när världen blivit rikare, så är det inte en lag. Och nu har det ändrats. För mig var den insikten en riktig aha-upplevelse, säger Brynjolfsson.

Han och McAfee beskriver fenomenet i böckerna Race against the Machine (2012) och Second Machine Age (2014).
Trots att globaliseringen och politiska beslut också har haft inverkan på de ökande klyftorna (1980-talet var Ronald Reagans decennium och början på avregleringarna) så ser de en stor bov bakom dagens ökande klyftor: den tekniska utvecklingen.

Vinnarna tar allt

Det är dock inte hela sanningen. Vi har förlorat jobb på grund av teknologi sedan industrialiseringen, utan att det för den skull har påverkat löneläget. Nej, detta handlar inte om vanlig teknik, utan digital teknik, menar Brynjolfsson och McAfee. Mellan 1980 och 2005 var datoriseringen den främsta kraften som stöpte om jobbet och lönerna. Och när kostnaden för att reproducera en vara är nära noll så skapar detta en marknad där vinnarna – de med störst plattform – tar allt.

Maskinerna har ätit sig in i våra traditionella medelklassjobb, som sekreterare och bokföringskonsulter, och urholkat medelklassen. Och det gäller inte bara USA, utan även Sverige och andra europeiska länder. Även i utvecklingsvärlden har lönernas andel av BNP sjunkit, inklusive i Indien, Kina och Mexiko. När maskiner blir allt billigare börjar företag investera mer i kapitalvaror och mindre i mänsklig arbetskraft.

Ersätta eller komplettera

Efter att ha diagnostiserat vår tids stora paradox gick Brynjolfsson och hans kollegor till motattack. Dels skapade de rekommendationer för politiker, som de uppmuntrar att satsa på utbildning, infrastruktur, entreprenörskap, immigrationsreformer och grundforskning. Och dels vill de med sin nya tävling framhålla goda exempel på företag som skapar välstånd för bredare massor.

– Teknologi kan användas för att ersätta mänskligt arbete – vilket kan skapa stort välstånd men vilket även tenderar att koncentrera inkomsten till dem i toppen. Men teknologi kan också användas för att komplettera människor, vilket ger större möjligheter till delat välstånd och låter fler människor delta, säger Brynjolfsson, och fortsätter:

– Historiskt sett har chefer och entreprenörer fokuserat på att byta ut människor snarare än att utöka deras kapacitet och vi vill uppmuntra dem som håller på med det senare.

Inspirationen till tävlingen (som alltså är öppen för företag från hela världen) kommer från den amerikanska militärens diton som startade 2004 och 2012.

– Jag såg vilken makt DARPAs utmaning – som ledde till självkörande bilar och robotar – hade att inspirera människor, förklarar Brynjolfsson.

Inspirera och utmana

Det var efter att USAs kongress beslutat att en tredjedel av militärens fordon skulle vara självkörande 2015 som militärens forskningsenhet DARPA insåg att de skulle behöva draghjälp från landets civila forskarkår.

Visserligen hade team från bland annat Carnegie Mellon-universitetet redan hållit på med autonoma bilar ett tag, men prispengarna på en miljon dollar och själva utmaningen – att snabbast ta sig 24 mil förarlöst i Mojave-öknen – sporrade till förnyade ansträngningar.
– Folk inspirerades att göra saker som aldrig gjorts tidigare. De flesta av dessa utmaningar fokuserade på teknologi. Vi ville skapa en som fokuserar på att ändra affärsmodeller och -ekonomin, säger Brynjolfsson.

Hans och McAfees böcker har blivit bästsäljare och öppnat nya dörrar till beslutsfattare i allt ifrån Vita huset till Davos. Och många refererar i dag till ”den andra maskinåldern”, titeln på deras senaste bok.

– På Davos döpte de om det till den ”fjärde industriella revolutionen” men det är i princip samma sak, skrattar Brynjolfsson.

Hans TED-tal har över en miljon visningar.

Från fåraherde till Nasa

Eriks egen familjesaga är en enastående klassresa, sporrad av just teknik. Hans pappa började sin bana som fåraherde i hembyn Akureyri på norra Island utan vare sig el eller rinnande vatten.

Sedan lyckades han med konststycket att inte bara studera fysik, utan även doktorera och så småningom flytta till Köpenhamn för att forska hos Nobelpristagaren Niels Bohr (som röjde ny mark inom atomstrukturer och kvantteori). Han förälskade sig i Eriks mamma, en språklärarinna född i Frankrike, och så småningom emigrerade hela familjen till USA för en anställning på landets rymdprogram.

Vid barndomens middagsbord fick Erik bekanta sig med personligheter som Jim Lovell, Apollo 13-astronouten som spelades av Tom Hanks i filmen med samma namn.

– Pappa gick från ingen el och inget vatten till att sätta en man på månen, minns Erik med ett leende.

Det var från fadern han fick sitt intresse för teknik, som först tog sig uttryck i fysikstudier vid Harvard och så småningom allt mera matte och ekonomi.

– Jag kunde inte bestämma mig för om jag skulle satsa på artificiell intelligens eller ekonomi, och MIT var bäst på båda områdena.

Undervärderad teknologi

Erik är snabbtänkt och utåtriktad, tycker att kapitalismen är en ”positiv drivkraft” och minner ännu om Norden med sin generösa längd och sitt röda hår. Han doktorerade i ekonomisk styrning och drev sedan ett par ”startups”. Men de senaste 25 åren har han forskat vid MIT, där han håller i ett analyslabb och undervisar i informationsekonomi. Hans studier har vunnit tio priser för bästa avhandling och lett till fem patent, men det var först med böckerna som han nådde en större publik.

Han ger inte mycket för medieteoretiker som Douglas Rushkoff (som i sin senaste bok Throwing Rocks at the Google bus framhåller att det är fel på själva kärnan i vårt ekonomiska operativsystem som är ”utsugande och tillväxtdrivet”). Rushkoff är ”oklar och ingen ekonom”, enligt Brynjolfsson. Det är däremot Thomas Piketty, vars teori (och bästsäljare Kapitalet) handlar om att värdet på kapital ökar snabbare än ekonomin som helhet, vilket är anledningen till att rika blir allt rikare på bekostnad av oss andra.

Brynjolfsson menar att fransmannen Piketty har undervärderat teknologins roll i sin analys och menar att allt fler av dagens främsta miljardärer startade utan ärvd förmögenhet och lyckades tack vare teknologi. Bill Gates och Mark Zuckerberg är två sådana namn.