Målet gäller om personerna kartlagts enbart på grund av sitt romska ursprung, vilket innebär att det är etnisk diskriminering, och om de är berättigade till ett högre skadestånd än det som staten fastslog för två år sedan.

Det är mer än 4 000 personer som drabbats, genom att Polismyndigheten i Skåne fört ett register med namn, adress, personnummer, kön och släktförhållanden, där ingen av dem var misstänkta för brott och flera till och med var barn.

Staten hävdar att visserligen var registreringen felaktigt utförd, men att polismyndigheten samlade in uppgifterna som en del av den vanliga brottsbekämpande verksamheten, och att det inte hade med personernas etnicitet att göra.

Elva av de drabbade drev fallet om etnisk diskriminering i Stockholms tingsrätt och i juni kom domstolen fram till att de har rätt och att det var rimligt med en ersättning för kränkning på 30 000 kronor.

– Vi hade ju hoppats, både vi och de vi företräder, att det skulle vara färdigt med domen från tingsrätten, och att vi kunde gå vidare och lämna det här bakom oss. Men så är det nu tyvärr inte, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders som har företrätt romernas krav, till Ekot.

Justitiekanslern är en myndighet som bland har ansvar för att reglera skadeståndsfrågor mot staten och man bedömde 2014 att de drabbade skulle få en ersättning på 5 000 kronor för kränkningen som registreringen inneburit. Drygt 3 000 personer har hittills fått ersättningen, enligt myndigheten.

Enligt den nu inlämnade överklagan skriver justitiekansler Anna Skarhed: ”Den kränkningsersättning som tingsrätten har beslutat är alltför hög vid en jämförelse med vad som kan utläsas av Europadomstolens och Högsta domstolens praxis.”

John Stauffer på Civil Rights Defenders säger till Ekot att det inte stämmer.

– Det är inte ett belopp som i ett internationellt perspektiv och i ett Europadomsperspektiv är särskilt högt, utan det är en ganska normal nivå.