När försvaret vill öva mer vid Vättern hotas såväl dricksvatten som fisk- och fågelarter. Den oron framkommer i de över hundra överklaganden som mark- och miljödomstolen nu har att ta ställning till. Samtidigt tycker försvarsmakten att tillståndet de fått är otillräckligt. En kvarts miljon människor får sitt vatten från Vättern, i framtiden kanske åtskilligt fler ifall saltvatten rinner in i Mälaren och gör vattnet där odrickbart.

I och runt Vättern finns vitkindade gäss, silvertärnor, röding och en rad andra hotade fisk- och fågelarter. Samtidigt är området sedan länge spelplats för militära övningar – en verksamhet som försvaret vill utöka. Tusen skott om året har försvaret tillstånd att avfyra från JAS-plan mot skjutmålet Hammaren utanför Karlsborg. Nu vill de mångdubbla antalet till 69 000 skott och har fått länsstyrelsens medgivande.

Men protesterna är starka. Boende, föreningar och fem kommuner har tillsammans lämnat in 102 överklaganden.

– Vi har en stark opinion på vår sida, säger Bengt Eriksson i Aktionsgruppen Rädda Vättern. Chanserna att få rätt i mark- och miljödomstolen är goda, tror Bengt Eriksson.

Han menar att försvarets planer strider mot en rad lagar och regler. Särskilt pekar han på EUs vattendirektiv som slår fast att ingen verksamhet som försämrar vattenkvaliteten får bedrivas.

– Att hålla på och skjuta i en dricksvattentäkt är horribelt. Vi har ett regelverk som innebär att man inte ens får fiska med blysänke på många ställen i sjön, säger han.

Oron för dricksvattnet handlar om risken för att bly och andra tungmetaller från ammunition fälls ut i vattnet. Att länsstyrelsen bedömt att det inte kommer ske i en omfattning som hotar vattenkvaliteten lugnar inte Bengt Eriksson.

– Det handlar om långsamma processer. Vi måste tänka på lång sikt och räkna med en fördröjd effekt.

Också försvarsmakten har överklagat beslutet. De vill kunna skjuta 50 dagar om året istället för de 30 som de fått grönt ljus för. Dessutom vill de öva sommartid, vilket länsstyrelsen motsatt sig. Försvarets vilja att utöka sin verksamhet sammanfaller med det nya värdlandsavtalet med Nato. Tillståndet innefattar möjligheten att bjuda in utländsk militär.

– Därför har man ingen koll på vilken ammunition som kommer att användas eftersom det är militära hemligheter, säger Bengt Eriksson.

Försvaret tillbakavisar Bengt Erikssons oro och pekar på att tillståndet reglerar vilken ammunition som får användas. Utökningen av övningsverksamheten menar de behövs för att uppnå den operativa förmåga som beslutats om politiskt.

– Vi övar på ett annat sätt än förr. Ett försvar med anställda istället för värnpliktiga innebär bland annat mer ammunition per soldat, säger Lina Weinmann, chef för försvarets miljöprövningsenhet.

I överklagandena finns åtskilliga beskrivningar av hur fiskar och fåglar kan drabbas av skott och flygningar. Fiskar kan få sina lekplatser beskjutna och fåglars flygvägar kan störas. Ägg och ungar hotas när plötsliga ljud kan orsaka panik i ett fågelbo. Vättern anses ha höga naturvärden och har pekats ut som ett Natura 2000-område. Därmed ska en rad arter, såsom svarthakedopping och harr, skyddas genom EUs art- och habitatdirektiv.

Rädda Vättern ser utöver skjutövningarna ytterligare två stora hot mot sjön. I Motalabukten har bolaget Gripen Gas tillstånd att provborra för skiffergas, men har än så länge inte börjat. Vid Norra Kärr, norr om Gränna finns planer på en gruva för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. Det kanadensiska bolaget Tasman Metals har provborrat, men sedan lagt verksamheten på is.

– Om råvarupriserna stiger kan de mycket väl dra igång verksamheten. Det vore ett hot inte bara mot Vättern, utan också en rad sjöar runt Svartån i Östergötland, säger Bengt Eriksson.

Han är orolig. Men också hoppfull om att det växande engagemanget för Vätterns framtid ska ge resultat. Mer än 25 000 namn har samlats in mot skjutningarna och över 8 000 mot gruvplanerna. Nu har också lokalpolitiker anslutit. I Bengt Erikssons hemkommun Hjo ställde sig en enhällig kommunstyrelse bakom överklagandet mot försvarets planer.

Aktivisterna runt Vättern har med intresse följt striden kring Ojnareskogen på Gotland, där bolaget Nordkalks planer på att bryta kalk stoppats tills vidare. Också där handlar protesterna till stor del om oro för dricksvattnet.

– Vi känner att vi har stöd i det som hänt på Gotland. Vi ser att det finns möjlighet att nå framgång med en kamp som kombinerar juridik med opinionsbildning, säger Bengt Eriksson.