Månader av massiv opinionsbildning från miljöorganisationer och klimatforskare gav inte resultat. På lördagsförmiddagen meddelade regeringen att Vattenfall får sälja sina brunkolsanläggningar till det tjeckiska EPH. Ett bolag som sagt sig hoppas på en renässans för kolet och som förväntas öppna nya kolgruvor.

Inom miljörörelsen är upprördheten stor efter beskedet.

– Det är ett svek mot alla som lever och kommer att leva med konsekvenserna av klimatförändringarna, säger 350.org:s Olivia Linander.

Hon kommer nu att ägna den närmsta tiden åt att vända besvikelse till kraftsamling. Arbetet med att få regeringen att stoppa affären har inte varit förgäves, utan har stärkt klimatrörelsen, menar Olivia Linander.

–  Det vi sett under våren är en gemensam upptrappning. Vi är så många fler som är redo att agera nu, säger hon och pekar på massaktionen ”Ende Gelände”, då tusentals aktivister tillfällligt stängde ner Vattenfalls anläggning i tyska Lausitz.

Det Olivia Linander uppfattar som politikers svek, tror hon kan stärka aktivismen.

– Det är uppenbarligen upp till oss medborgare att se till att de fossila bränslena stannar i marken, säger hon och blickar bland annat mot den stora aktionen ”Klimacamp” i tyska Rheinland i augusti, riktad mot Europas största kolgruva.

Näringsminister Mikael Damberg (S) försvarar beslutet med att det möjliggör för Vattenfall att ställa om till förnybar energiproduktion. Dessutom menar han att det är upp till Tyskland att bestämma över sin egen energipolitik.

– Det är Tyskland som bestämmer hur mycket kol som får brytas framöver, säger han till SVT.

Men i den tyska miljörörelsen menar många att den svenska regeringen smiter från sitt ansvar.

– Beslutet att sälja till det tjeckiska bolaget låg ju hos den svenska regeringen. Och vi vet alla att EPH inte kommer att leva upp till de klimatmål både Sverige och Tyskland skrivit under på i Paris, säger Karsten Smid, klimatexpert på Greenpece i Tyskland.

Han menar att den tyska folkviljan är tydlig i frågan.

– Opinionsundersökningar visar att det tyska folket inte vill ha dessa kolgruvor. Protesterna har varit starka. När nya gruvor öppnas kommer byar förstöras och människor kommer få lämna sina hem. Och det på grund av ett beslut från er regering, säger Karsten Smid.

Samtidigt säger Karsten Smid att kampen för att stoppa affären kommer att fortsätta. Nu uppmanar han den tyska regeringen att agera.

– Den största möjligheten att stoppa affären låg i händerna på den svenska regeringen, men nu är det upp till Angela Merkel att leva upp till Parisavtalet och säga nej, säger han.

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin säger sig vara stolt över uppgörelsen som också innebär att staten ska köpa upp och annulera utsläppsrätter för 300 miljoner kronor om året fram till 2040. Förhoppningen är att det ska leda till utsläppsminskningar på 7 miljoner ton årligen.