I Latinamerika har freden och demokratin återvänt till merparten av kontinentens länder efter att ha plågats av USA-stödda militärdiktaturer under Kalla kriget. Däremot förblev allmänhetens krav på rättvisa och upprättelse för alla de tusentals politiska mord, försvinnanden och brutal straffrihet som präglade diktaturerna i exempelvis Argentina, Brasilien, Chile och Uruguay länge i otakt med den praktiska politiken. Men i land efter land börjar rättvisan springa ifatt bödlar och generaler. Senast i raden är en före detta chilensk militär bosatt i södra USA, dömd skyldig för mordet på artisten Víctor Jara.

Jara stödde Chiles socialistiske folkvalde president Salvador Allende – som nyligen skulle ha fyllt 100 år – vars politiska allians kom till makten 1970. Allende dog den 11 september 1973, då USA-stödda militärförband ledda av general Augusto Pinochet grep makten i en blodig statskupp. Omständigheterna kring Allendes död har länge varit föremål för mycket diskussion, men enligt den officiella bilden begick presidenten självmord efter att ha talat till folk i radio alldeles före det chilenska arméflyget bombade presidentpalatset La Moneda i huvudstaden Santiago.

Víctor Jara fördes tillsammans med tusentals andra vänsteraktivister, lärare, fackföreningsföreträdare, journalister och representanter från olika sociala rörelser till den nationella fotbollsstadion där många torterades och mördades. Innan Jara bragtes om livet i arenans katakomber skars hans händer av.

Den ansvarige för Jaras öde ska enligt en jury i Orlando vara den numera pensionerade Pedro Pablo Barrientos, en i dag 67-årig chilensk-amerikansk medborgare bosatt i Florida. Barrientos ska ha skjutit den folkkäre artisten i huvudet. Under Pinochets brutala diktatur mellan 1973 och 1989 blev Barrientos kvar inom armén och gjorde efter demokratins återkomst som många andra militärer: han flydde utomlands för att undslippa rättsliga eftergifter.

Barrientos var vid tiden för Jaras död en 24-årig löjtnant och har tillbakavisat anklagelserna. Men rätten har ändå dömt honom som skyldig till Víctor Jaras död och yrkat på skadestånd på 28 miljoner dollar till artistens familj. Domen är resultatet av flera års kamp för rättvisa för familjen Jara, och målet drevs av den ickestatliga människorättsorganisationen Center for Justice and Accountability (CJA).

Barrientos riskerar utvisning och ett långt fängelsestraff i Chile, men domen mot honom signalerar även att åldrade MR-förbrytare i Latinamerika inte kan vara helt säkra på att skyddas av nya medborgarskap. Enligt CJAs chef Dixon Osburn sänder domen ut ett viktigt budskap.

– Om vi ska leva enligt våra rättsstatsprinciper ska de som hängett sig åt avskyvärda brott ställas inför rätta, antingen i samband med dåden eller 40 år senare, säger han till The Independent.

Domen kommer en månad efter att Argentinas siste diktator Reynaldo Bignone dömdes till 20 års fängelse för sin medverkan i den CIA-stödda operationen ”Condor” som mellan 1968–1989 skickade cirka 80 000 vänsteraktivister i döden runtom i Latinamerika, merparten i Argentina. 2011 dömdes Alfredo Astiz, även kallad ”dödens blonde ängel”, och tio andra ansvariga för argentinska dödsskvadroner till livstids fängelse. Astiz tros även ha varit ansvarig för försvinnandet av den 17-åriga svensk-argentinskan Dagmar Hagelin 1977, vars öde förblivit ouppklarat.

2010 dömdes Uruguays forne diktator Juan María Bordaberry till 30 års fängelse för politiska mord och politiska motståndares försvinnanden. I Chile väcktes en rad MR-åtal mot Augusto Pinochet, men ex-diktatorns död i december 2006 satte punkt för dem.

Víctor Jaras fru, Joan Jara, vittnade i rättegången mot Pedro Pablo Barrientos. Den 89-åriga änkan såg sin man för sista gången samma dag som han internerades på fotbollsarenan i Santiago.

– Det sista vi gjorde var att lyssna till radion i vardagsrummet. Där kunde vi höra hur en brutal militärdiktatur tog över Chile, berättar Joan Jara.