Vi slänger mer elektronik än någonsin. Syre tipsar om hur du kan göra för att minimera mängden elskrot och dess inverkan på miljön.
För några decennier sedan var det inte ovanligt att vi fick vår tv eller radio reparerad när den gick sönder. I dag hamnar trasiga elektronikprylar istället allt oftare på tippen. Producenternas återvinningsbolag El-kretsen samlade 2014 in nästan 150 000 ton elavfall i Sverige, alltså drygt 15 kilo per person. Det är visserligen en lägre siffra än tidigare år, men det beror på att elektronikvarorna blir allt lättare, inte att vi kasserar färre. Tvärtom, vi uppgraderar och byter ut våra teknik- och elprodukter som aldrig förr.
Förbrukad elektronik som inte återvinns på rätt sätt utgör ett stort socialt problem i världen. En av världens största soptippar för elprodukter, Agbogbloshie, ligger i Ghanas huvudstad Accra. På tippen används lite eller ingen skyddsutrustning och de fattiga arbetarna som arbetar med att återvinna materialet utsätts för många skadliga ämnen. För att motverka tippar som den i Accra är det viktigt att vi har ett fungerande återvinningssystem för kasserad elektronik och att vi sorterar och lämnar in våra elprylar när de inte längre används. Så här kan du hjälpa till att återvinna ditt elavfall!
IT, paddor och video
Datorer, tv-, video- och radioapparater som har kasserats monteras ner i olika delar efter att de har lämnats in till återvinning. Beståndsdelarna delas in i olika kategorier, efter material. Farligt avfall sorteras ut så att det inte ska kunna skada miljön. Rena material – som plast, metall eller glas – återvinns vid tillverkning av nya produkter, till exempel plastförpackningar och konservburkar. Små mängder ädelmetaller – som guld, silver och palladium – kan också återvinnas ur elavfallet, där de hittas i bland annat kretskort. Material som inte kan återvinnas förbränns som vanliga hushållssopor.
Telefoner och paddor
Dagens smartphones och ipads har batterier som innehåller flera ämnen som är giftiga för naturen, som litium och kadmium. 90 procent av innehållet i batteriet hos en vanlig läsplatta går att återvinna. Det är bara en av anledningarna till att du bör lämna in din gamla padda eller mobiltelefon för återvinning när du inte längre använder den.
Verktyg och prylar
I snitt har varje svensk familj 5 kilo elprylar och batterier hemma som bara ligger och skrotar. Det kan handla om gamla leksaker, fjärrkontroller, miniräknare, lampor, rakapparater … Kolla igenom kökslådorna, vinden och leksakslådorna och se hur mycket du kan samla ihop där hemma! Prylar som fortfarande funkar kan du testa att sälja på andrahandsmarknaden, eller skänka till någon välgörenhetsorganisation eller second hand-butik. Apparater som du inte kan få liv i får resa till återvinningscentralen!
Batterier
Batterier kan innehålla bly, kvicksilver och kadmium – ämnen som orsakar stor skada om de släpps ut i naturen. Många apparater – som eltandborstar, leksaker och klockor – har inbyggda batterier. Kan du inte plocka loss batteriet går det bra att lämna in hela apparaten på återvinningscentralen. Lösa batterier – som används för att driva till exempel ficklampor, kameror och bärbara ljudspelare – ska också lämnas in till återvinning.
75 procent av innehållet i våra vanligaste batterier kan göra nytta igen. I många av Sveriges tätorter finns holkar utplacerade för uttjänta batterier. För att hitta din närmaste batteriholk kan du kika in på Batteriåtervinningens hemsida. Inför inlämningen är det inte helt dumt att göra en egen batteriholk, av till exempel en glasburk, för att lättare kunna samla alla batterier på samma plats där hemma.
Hushållsmaskiner
Stora vitvaror och hushållsmaskiner – som diskmaskiner, tvättmaskiner och spisar – kan innehålla miljöfarliga ämnen, till exempel PCB. Kommunernas återvinningscentraler tar emot alla sorters elavfall. När det gäller större elavfall – som kyl och frys – kan kommunen till och med komma och hämta upp dem, mot en avgift.
Äldre frysar och kylskåp innehåller flera farliga ämnen, bland annat freoner som bidrar till växthuseffekten. Därför är det viktigt att de lämnas in till återvinning, och att de lämnas på rätt ställe. När frysarna blivit inlämnade samlas freonet i isoleringen in och förbränns vid höga temperaturer eller omvandlas till saltvatten.
