Muhammad Ali var precis som Zlatan, om Zlatan vunnit Champions League tre gånger och sedan blivit politisk aktivist. På sextiotalet vägrade Ali att åka till Vietnamkriget eftersom ”ingen vietnames någonsin kallat mig nigger”. För sin vapenvägran blev han fråntagen sin världsmästartitel i boxning.

Det var i det sammanhanget som den amerikanska tidningen Esquire tog den bästa omslagsbild som någonsin tagits, den av Ali med pilar genom kroppen. Det religiösa undertonerna gick inte att missa. Inte heller den underliggande kritiken mot de vita amerikaner som påstod sig vara kristna men som betedde sig allt annat än kristet.

Det var den vita religiösa högern som försökte korsfästa Muhammad Ali – och misslyckades. Några år senare tog han tillbaka titeln, och medan Ali alltid kommer att bli ihågkommen både som en stor idrottsman och en modig politisk aktivist kommer ingen att minnas dem som försökte krossa honom.

Om ni vill få en snabb men givande inblick i vem Muhammad Ali var ska ni se dokumentärfilmen When we were kings om den fantastiska boxningsmatchen mellan Muhammad Ali och George Foreman i Zaire 1974. Det handlar om boxning, men det handlar också om samvete och vilja – en fruktansvärt stark vilja.