Det var i september 2014 som Sverige undertecknade ett så kallat ”samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd”. Syftet var att praktiskt underlätta för ytterligare samarbete mellan Sverige och Nato. Värdlandsstöd kan till exempel behövas vid ”övningar, kriser eller militära operationer” menade man.

I onsdags var det slutligen dags för riksdagen att fatta beslut. Vänsterpartiet försökte göra gemensam sak med Sverigedemokraterna och rösta för att vilandeförklara avtalet under ett år men förutom Vänsterpartiets ledamöter gick endast fyra miljöpartister emot partilinjen och röstade för detta alternativ.

Dessa var Jabar Amin, Annika Lillemets, Walter Mutt och Carl Schlyter. I en debattartikel i DN motiverar de sitt ställningstagande med att värdlandsavtalet riskerar att få svåra säkerhetspolitiska konsekvenser och att ”ytterligare närmande till Nato urholkar trovärdigheten i den svenska militära alliansfriheten och minskar vår utrikespolitiska handlingsfrihet”.

Många har reagerat kraftigt på miljöpartisternas avsteg från partilinjen. I en kommentar till artikeln skrev gruppledaren i riksdagen, Maria Ferm:
”I politik får inte alla precis som man vill, men man jobbar tillsammans med respekt för fattade beslut”.

Peter Hultqvist har fortsatt upprepa sin bild av att kritikerna lider av kunskapsbrist. Senast i tisdags i en debattartikel i Expressen skrev han:

”Tyvärr förekommer det många felaktiga påståenden i debatten, vilseledande uppgifter och i några fall kan man misstänka medveten desinformation, så klarläggande tydlighet är nödvändig. Alltså: Inte i något sammanhang kan Nato på egen hand verka på svenskt territorium.”

Omröstningen om värdlandsavtalet med Nato slutade med 291 ja till avtalet, 21 ja till vilandeförklaring och 37 frånvarande.