Just nu pågår de sista förhandlingarna på EU-nivå om de nya så kallade utsläppstaken från 2020. Men förhoppningen om att komma överens innan den första juli hänger mycket löst. Detta då bland annat flera medlemsstater är ovilliga att rucka på de positioner ministerrådet enades om i vintras.

– Flera länder kom väldigt billigt undan när ministerrådets position togs fram och det är väldigt svårt att låsa upp en sådan situation, säger en medlemsstatsdiplomat i förhandlingarna som av hänsyn till de pågående samtalen inte vill gå ut med namn.

Enligt bedömningar från det största europeiska miljöorganisationssamarbetet EEB kan de lättnader som förts in i direktivet orsaka omkring 136 000 fler förtida dödsfall varje år jämfört med det ursprungliga förslaget från kommissionen. De ambitiösare målen från kommissionen och EU-parlamentet har dock anklagats för att vara orealistiska och leda till alltför stora belastningar på industrin och jordbruket.

De luftförorenare som redan nu har begränsningsmål på sig i EU är svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar och ammoniak. Men inför den nya perioden har kommissionen föreslagit att också luftburna partiklar och metangas ska beläggas med utsläppstak.

Men det senare har inte varit uppskattat. Förslaget att begränsa metangasen, som till stor del kommer från idisslande djur, har anklagats för att förstöra för jordbruket och den ena lagstiftaren, ministerrådet, har tagit bort gasen ur sitt utkast.

Parlamentet är inte lika hårda, men föreslår i sin position att metangasen från idisslare ska undantas från begränsningar. ”Man kan inte stoppa djur från att fisa” sa en ansvarig parlamentariker upprört när EU-parlamentet röstade igenom sin position.

– Men metanet är fortfarande kvar på bordet i förhandlingarna, ingenting har getts upp hittills, säger diplomaten.

Kommissionens förslag om de fina luftburna partiklarna, PM 2,5, har också vattnats ur hos lagstiftarna. Men efter Volkswagens ”Dieselgate”, har frågan kommit i ett annat ljus. Då var det bland annat dessa kraftigt hälsofarliga partiklar som det fuskats med. Den senaste veckorna har också världshälsoorganisationen WHOs nysläppta data satt ytterligare press på förhandlarna. Deras rapport visar nämligen att mer än hälften av unionens huvudstäder, inklusive Stockholm, inte ens lever upp till dagens gränsvärden för PM 2,5. Samtidigt visar sammanställningen att mängden utsläpp av luftburna partiklar ökat globalt med åtta procent de senaste fem åren. Nederländerna, som är ordförandeland i ministerrådet, hoppas nu att pressen ska leda till att de motsträviga länderna ska öppna sig för att höja sin ambitionsnivå.

I början av juni planeras nästa samtal, där en liten grupp representanter från EU-kommissionen tillsammans med några få lagstiftare från medlemsländerna och EU-parlamentet ska mejsla fram ett gemensamt kompromissförslag. Men det är fortfarande osäkert om samtalen ens kan hållas. Nederländerna måste först få ett mandat för en mer ambitiös politik än vad medlemsländerna tidigare enats om. Annars är det inte troligt att de kan lägga fram ett bud som kan accepteras av parlamentet. En lösning lär komma i sista stund, efter intensivt rävspel.

– Elefanten i förhandlingsrummet är att vissa medlemsländer behöver släppa på kravet att behålla den ansvarsfördelning av utsläppsminskning som ministerrådet kom överens om i december, säger diplomaten.

Om ansvarsfördelningen att minska på utsläppen istället följer kommissionen och parlamentets förslag skulle uppdraget bli mer kostnadseffektivt, menar diplomaten vidare.

– Men som det är nu slipper vissa länder göra några ansträngningar, vilket gör det svårt att få dem att ändra sig.

Skulle lagstiftarna inte enas innan den 1 juli finns en stor risk att processen drar ut på tiden ytterligare då Slovakien tar över ordförandestolen i ministerrådet. Då kan nämligen arbetet med att ta fram ett mandat starta om, vilket skulle leda till osäkerhet och riskera att urvattna förslaget ytterligare, menar kritiker.