Alla barn och ungdomar borde få chansen att ägna sig åt sport, inte bara de vars föräldrar har råd. James Brocka har ett förslag till hur det kan bli verklighet. Har du tankar, idéer, texter eller bilder som du vill sprida till Syres läsare? Skicka dem gärna till Läsarnas! Adressen är malin.bergendal@tidningensyre.se.
I ett rättvist samhälle ska alla ungdomar få chans att välja och utöva en motiverande fritidssysselsättning. Oavsett kön och intressen ska det beredas resurser för att inspirera fler att vara fysiskt aktiva.
Fysisk aktivitet stärker kroppen och den mentala styrkan. Idrott och föreningsliv stärker sociala band och skapar förutsättningar för framtida viktiga nätverk, både socialt och affärsmässigt.
I ett fungerande rättvist system fördelas resurserna på ett sätt som gagnar både nya och äldre idrottsgrenar. Flickor och pojkar ska inte behöva förlita sig på föräldrarnas ekonomi för att kunna utöva en sport av eget intresse och därmed även förbättra sin fysik och få ökat socialt umgänge.
Föreningslivet bereder en neutral plats för enskilda medborgare att bilda nätverk med affärslivet och ger exponentiell effekt då man även kan mäta sina resultat i tävlingssammanhang.
Att kunna utöva en sport reducerar utanförskap, stärker känslan av samarbete, höjer prestationsförmågan och motivationen. Sport ger möjlighet till samvaro med andra och genererar tillväxt både i det lilla samhället och i storstaden.
Sport skapar glädje och samhörighet, både lokalt och på internationell nivå, oavsett den aktuella placeringen i relevanta tävlingar. Sport uppmuntrar mentorskap och mental utveckling, både hos utövaren och hos tränaren och eventuella funktionärer. Sport reducerar risken för att inte känna sig delaktig och kanske falla för frestelsen till negativt beteende för att, på så sätt, fånga uppmärksamhet.
Samhällets resurser för sportutövande ska bland annat investeras i Sveriges ungdomar och inom alla aktuella sportgrenar. Resurserna ska fördelas med hänsyn till placeringsort gällande gren och kön, och prioriteras åt barn i skolåldern, förslagsvis 10–15 år, för att motivera eleverna att engagera sig på olika plan i sin utbildning, sett ur ett brett perspektiv.
Samhällsresurserna skall inte avsättas åt huliganism på Sveriges fotbollsarenor. I Sverige råder fri företagsamhet. Varför subventionerar staten fotbollsmatcher med hundratusentals kronor årligen?
Fotbollsmatcher är per definition inte ett SOS-samtal, det är ett event, som vilket annat som helst. Sverige har adekvata företag som erbjuder bevakningstjänster och de är fullt kapabla att tillkalla polis om situationen, mot förmodan, skulle kräva detta.
Ge Sveriges ungdomar mer sport – öronmärk de miljoner som årligen slösas bort på polisbevakade fotbollsmatcher i vårt land. Investera i sporter som drar till sig både pojkar och flickor och som kan hjälpa till att sätta Sverige på kartan i andra sportsammanhang, mer än slagsmålsrelaterad fotboll.
Summering: Varje år betalar Staten stora summor till polisinsatser vid fotbollsmatcher. Traditionella flicksporter missgynnas och Sveriges ställning inom dessa får det svårt om inte fler föreningar kan få överlevnadsstöd och därmed successivt kan öka sitt medlemsantal och intresse i landet.
Fysisk aktivitet höjer resultaten i teoretiska ämnen i skolan. Rapporter visar att ungdomar som utövar en sport visar på bättre skolresultat och större sociala nätverk inför framtida arbete.
Förslag: Låt fotbollsevent vara sportevent, investera istället aktuella kostnader för övervakning i Sveriges ungdomar och bygg nya förmågor som Zlatan, Klüft, Kajsa B, Malin Baryard …
Med denna investering höjer vi dessutom den allmänna kunskapsnivån för skolungdomar, vi skapar nya arbetstillfällen för Sveriges bevakningsföretag, vi frigör polisens resurser så att de kan fokusera på sin primära uppgift, vi skapar oanad potential för framtida möten utanför planen då barn, vuxna och svenskt affärsliv genererar nya affärer både lokalt och på internationell nivå.
