Filippinerna har i decennier lidit av politiska kontroverser och korruptionsanklagade presidenter. Senast i raden är Rodrigo Duterte, långvarig borgmästare i staden Davao i södra Filippinerna, som gick segrande ur presidentvalet.
– Det är med stor ödmjukhet som jag mottar folkets mandat, sa den nye presidenten när rösterna hade räknats.
Ödmjukhet har annars inte varit Rodrigo Dutertes signum under hans två decennier som en av södra Filippinernas mäktigaste politiker. Där har hans styre präglats av konfrontation och kompromisslöshet mot såväl politiska motståndare som utbredda samhällsproblem.
Valrörelsen kom att handla om våld och hur man bäst tacklar den organiserade brottsligheten. Kriminaliteten i Filippinerna är emellertid ett kvitto på väldiga klyftor mellan fattiga och rika.
Vid sidan om utbredd korruption, nepotism och politiskt våld har flera generationer unga filippinare – både i städer och på landsbygden – lämnats med osäkra framtidsutsikter. Enligt Världsbanken lever en av fyra i fattigdom.
En annan utsatt samhällsgrupp som undrar vad framtiden kommer bära med sig i den nye presidenten Rodrigo Dutertes famn är landets journalister. Under 2015 var endast Irak och Syrien en värre plats för pressfolk, enligt siffror från CNN. Och med populism som framgångsrikt maktinstrument för politiker, samtidigt som de sociala orättvisorna är stora och ett inbördeskrig pågår i södra Filippinerna, kommer de som begår brott mot journalister även i fortsättningen att slippa straff, bedömer landets medier.
Rodrigo Duterte ämnar också införa snabba straff som ska ge synbara resultat. Frågan många sociala rörelser ställer sig är ifall landets sociala problem kommer att lösas bara för att dödsstraffet återinförs och militären får större befogenheter. Duterte har själv anklagats för samröre med utomrättsliga dödspatruller.
Vad han betyder för den instabila regionen, där konflikter kring öar och fiskevatten präglat de senaste åren, återstår att se. Men Duterte har öppnat för större utbyte med Kina, vilket USA inte ser med blida ögon på. Sedan andra världskriget har USA haft frihandelszoner och militärbaser i landet.
Trots all hård retorik och vallöften som kretsat mer kring våld än sociala reformer försökte Rodrigo Duterte efter sin valseger att lägga ner stridsyxan, i alla fall politiskt:
– Låt oss börja glömma och börja läka. Jag skulle vilja sträcka ut en hand till mina motståndare. Låt oss vara vänner, sa den nyvalde filippinske presidenten.
