Förhandlingarna mellan EU och USA pågår för fullt, och målet är ett frihandelsavtal: Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar (TTIP). Men det börjar bli bråttom ifall ett avtal ska finnas på plats innan USAs president Barack Obama lämnar Vita huset.
Cecilia Malmström, EUs handelskommissionär, erkänner att det ännu är lång väg kvar innan TTIP är ett färdigt frihandelsavtal mellan EU och USA.
– Plan A för kommissionen är att göra allt vi kan för att slutföra under president Obamas mandatperiod. Men – inte på bekostnad av innehållet, sa Malmström efter fredagens handelsministermöte i Bryssel.
Innehållet, inte hastigheten, är det viktigaste, underströk hon.
Att tiden börjar bli knapp erkände även Sveriges socialdemokratiske näringsminister Mikael Damberg som deltog i förhandlingarna. Men liksom Malmström ser Damberg ingen anledning att tvivla på frihandelsavtalet slutliga öde. Och att plocka ut valda delar av förhandlingarna för att i alla fall nå framgång inom vissa områden – kalla det ett slags mini-TTIP – är uteslutet för näringsministern.
– Den dörren är väldigt stängd. Nästan alla kring bordet sa att TTIP-light är inte ett alternativ, säger Damberg.
Inifrån förhandlingsrummen tyder mycket på att den europeiska irritationen över USAs förhandlingstaktik växer sig allt starkare. Samtidigt har Greenpeaces spridning av läckta dokument från TTIP-förhandlingarna gett sociala rörelser och kritiker till frihandelsinitiativet vatten på sin kvarn. På DN Debatt publicerades även en kritisk debattartikel undertecknad av Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen, och Annika Jacobson, chef för Greenpeace i Sverige.
För Greenpeaces del, menar Annika Jacobson i ett samtal med Syre, handlar det om vikten av en nödvändig genomlysning av vad avtalet faktiskt kommer att betyda i praktiken:
– TTIP kallas för ett handelsavtal, men är snarare ett regelavtal. Du ger företag inom USA och EU större inverkan på hur vi stiftar lagar i samhället, vilket är ett hot mot den demokratiska ordningen.
Inom EU kränger TTIP-debatten mellan allt från krav på folkomröstning i Nederländerna, till avvaktande, som i bland annat Sverige. Och med tanke på hur stor rörelsefrihet frihandelsavtalet kommer att ge enskilda företag borde kraven på besked från regeringen vara tydligare.
– Jag förväntar mig att vi har en seriös granskning av det här avtalet, säger Annika Jacobson. De har mest avfärdat kritiken istället för att förklara varför vi behöver det här avtalet. Ska man göra ett sånt här omfattande avtal behövs det en transparens.
Tina Acketoft, riksdagsledamot för Liberalerna och ledamot i EU-nämnden, sätter stor tillit till att partikamraten Cecilia Malmström och den övriga handelsdelegationen för EUs räkning ror hem ett avtal som inte tummar på vare sig miljö, hälsa eller djurskydd.
– Det är självklart att vi ska vara på vår vakt och tydliga i förhandlingar, men att vi skulle sälja ut viktiga principer är helt otänkbart. Det är alltså viktigt att konstatera att än så länge har vi inte sett något förslag från TTIP. Förhandling pågår och den insikt jag har i frågan som ledamot i EU-nämnden har gjort mig säker på att regeringen är på samma linje som Liberalerna i denna fråga, säger Acketoft till Syre.
Vid sidan om de pågående TTIP-förhandlingarna har EU även att handskas med ett Storbritannien som nästa månad går till folkomröstning om sin framtid som EU-medlem. Ett EU utan Storbritannien vore betydligt svagare, menar såväl ekonomer som mäktiga institutioner som OECD. Tina Acketoft är av samma uppfattning:
– London är Europas ekonomiska centrum. Vid en eventuell ”Brexit” skulle Storbritannien behöva lämna de frihandelsavtal som EU slutit och den brittiska exporten och företagen skulle bli de stora förlorarna. Därmed hotas jobben och välfärden.
Även TTIP lyfts av avtalets förespråkare fram som en framtida garant för jobb och tillväxt. Något som är svårt att verifiera då förhandlingarna förblir hemliga. Fackförbund, ickestatliga organisationer och miljörörelser – däribland Greenpeace – hävdar dock att riskerna med fler hälsoskadliga kemikalier i produkter, ett försämrat djurskydd och urvattnade miljökrav ökar ifall EU och USA sluter ett frihandelsavtal.
– TTIP bygger på prestige och starka lobbyintressen, säger Annika Jacobson. Men avtalet bygger mer på drömmar än realistisk politik.
Greenpeaces Sverige-chef tror inte att avtalet kommer att bli verklighet; historien har sett fler exempel på storslagna projekt som gått i stöpet. Men skulle TTIP träda i kraft kan demokratier stå handfallna när penningstarka företag tillåts stämma enskilda stater för att de upplever att nya lagstiftningar kan hota företagens investeringar.
Kända fall som Jacobson och Johanna Sandahl från Naturskyddsföreningen tar upp i sin debattartikel i DN är TransCanadas stämning av den amerikanska staten efter att president Obama lagt in sitt veto mot oljeledningen Keystone XL på grund av klimatskäl, samt Vattenfalls stämning av Tysklands regering för att kärnkraften avvecklas och den svenska statliga energijättens intressen därmed ansågs hotade.
– TTIP vänder upp och ner på spelreglerna, säger Annika Jacobson. Det är samhället som underkastas företags rörelsefrihet, inte tvärtom.
”Nyligen avslutades den trettonde förhandlingsrundan om TTIP-avtalet mellan EU och USA. Efter år av förhandlingar gör nu båda parter sitt bästa för att skyndsamt få klart avtalet. Men samtidigt som förhandlingarna fortskrider ökar kritiken från såväl miljöorganisationer som forskare om att avtalet kan hota miljölagstiftning och konsumentskydd. Det är hög tid att även Sveriges regering och näringsminister Mikael Damberg börjar ta riskerna med avtalet på allvar”, skrev de.
Mikael Damberg kommenterar debattartikeln:
– Från Sveriges och Europas sida är vi väldigt tydliga med att vi tänker inte genomföra ett avtal som sänker våra möjligheter att bedriva en bra miljöpolitik, säger näringsministern i Bryssel.
