Det finska experimentet med basinkomst har kommit en bit på väg: för några veckor sedan överlämnade forskare flera förslag till hur det kan genomföras. Men en del frågetecken återstår tills regeringen fattar beslut om hur basinkomsten ska fungera.

Som Syre tidigare berättat finns en politisk majoritet i Finland för att testa basinkomst – att människor får en månatlig inkomst istället för socialbidrag, med målet att minska byråkratin och samtidigt bidra till större delaktighet – där människor kan sporras att söka arbete istället för att krångla med myndigheter för att få sina bidrag. Nyligen presenterade den finska forskningsgrupp som fått i uppgift att lägga fram mallar för hur basinkomsten kan fungera sina förslag.

– Ja, vi lämnade in det i slutet av mars och väntar på att regeringen ska säga sitt, säger Pertti Honkanen, senior researcher på KELA (Finlands motsvarighet till Försäkringskassan).

Det återstår en hel del arbete, framför allt gällande lagstiftningen kring skatter. Några alternativ som diskuterats är hur basinkomsten skulle fördelas: om den skulle vara en ren basinkomst, en partiell sådan – alltså som kompletteras av annan försörjning – eller om den borde komma i form av minskad inkomstskatt.

– Ska det vara en ren basinkomst så betyder det att den behöver vara hög, kanske 800 eller 1 000 euro i månaden. Men när vi gjorde beräkningar på det alternativet så insåg vi att det inte blir realistiskt, av ekonomiska skäl. Sedan diskuterade vi modellen då vi i stället sänker skatten, men då saknas ett bra system för att mäta vilka inkomster människor har, säger Pertti Honkanen.
Därför blir det förmodligen modellen med partiell basinkomst som kommer att testas i landet.

– Om exempelvis en arbetslös person i dag får 1 000 euro i månaden, så kommer den att erhålla en basinkomst på 550 euro och dessutom en arbetslöshetspeng på 450 euro, så att totalinkomsten inte minskar, säger Pertti Honkanen.

Inte till pensionärer

I de första beräkningarna pratade man om nivåer på mellan 450 och 800 euro i månaden, men förmodligen blir 550 euro utgångspunkten för den partiella basinkomsten. Vilka får då dessa pengar? Det har också varit underlag för diskussion. Men ett är bestämt – det blir ingenting för pensionärerna.

– Eftersom det finska pensionssystemet redan är ganska nära tanken med basinkomst så behöver de inte räknas in i experimentet, säger Pertti Honkanen.

I stället tänker man sig att alla mellan 18 år och pensionsåldern som har låga inkomster eller är arbetslösa ska kunna delta i experimentet.

– Eventuellt ska ungdomar uteslutas, så att den undre gränsen blir 25 år, det beror lite på budgeten och hur mycket pengar vi får för experimentet.

Riksomfattande urval

Var de här personerna finns är inte helt bestämt – forskarna har tittat på två olika urval: Antingen ska urvalet vara slumpmässigt men riksomfattande, eller regionalt och då mer intensivt.

– Det rådde delade meningar inom forskningsgruppen om vilka problem de olika alternativen innebar, men till sist tyckte ändå det stora flertalet att ett regionalt urval var mindre bra. Det finns alldeles för många förhållanden som villkoras av regionen – till exempel företagande och annat – så det kunde bli svårt att se effekten av experimentet, säger Pertti Honkanen.

Därför föredrog de flesta ett slumpmässigt, riksomfattande urval av finska medborgare med låga inkomster, men den kan kompletteras med ett regionalt urval.

– Det kommer att omfatta omkring 10 000 personer, vilket blir mindre än 0,2 procent av befolkningen, säger Pertti Honkanen.
För regeringen återstår att reda ut de juridiska och ekonomiska teknikaliteterna, men i november ska beslut fattas om vilken modell man föredrar. Så fort beslutet är fattat, sätter man igång med urvalsprocessen så att de som deltar i experimentet kan få sin basinkomst på sitt konto med start i januari 2017. Basinkomsten kommer in på personernas konto varje månad i två år.

Krävs parallella reformer

Sedan kommer ett helt annat arbete: att utvärdera. Om experimentet fungerat torde problem med utslagning och byråkrati ha minskat, men man är medveten om att det behövs en del andra reformer som sker parallellt med experimentet, eftersom vissa problem kvarstår – till exempel skiljer sig situationen för ensamstående föräldrar som bor i storstad med höga hyror väsentligt från en person som inte alls har samma försörjningsbörda och billigt boende. Därför kommer det kräva en del jobb att se vilken skillnad basinkomsten gjorde.

– Arbetet med hur vi bäst utvärderar är ännu inte organiserat, även om det finns några idéer att utgå från. Men vi har fortfarande tid att arbeta fram det så att utvärderingen kan komma igång 2019, säger Pertti Honkanen.

Diskussionen om basinkomst

En central fråga är hur basinkomst ska finansieras.

Förespråkare menar att basinkomst skulle göra så att staten kan spara pengar på kontrollsystem. Vissa menar dessutom att basinkomst skulle få positiva effekter på ekonomin, till exempel ökad köpkraft och mindre arbetslöshet, vilket i sin tur ger högre statliga intäkter.

Kritiker menar att det skulle kosta statskassan miljarder och skulle kräva höjda skatter.

En viktig frågeställning är hur människors fysiska och psykiska hälsa påverkas av ekonomisk trygghet.

Förespråkarna anser att människors fysiska och psykiska hälsa skulle förbättras och därmed minska de statliga sjukvårds- och sjukskrivningsutgifterna.

Kritiker menar att effekten på hälsan kommer att vara obefintlig eller negativ, då arbete leder till välbefinnande.

En annan frågeställning är hur människors beteende förändras av ekonomisk trygghet.

Förespråkare tror att människor kommer att bli mer produktiva och kreativa och att fler skulle våga starta företag, eller engagera sig mer i föreningsliv och volontärarbete.

Kritiker tror att människor kommer att bli lata. Följden skulle då bli att de som har arbete börjar jobba mindre, medan de som är arbetslösa slutar söka jobb.

 

 

Basinkomst, partiell basinkomst och basinkomstförsök

USA

Negativ inkomstskatt testades på flera ställen under 1970-talet. Försöken visade på färre arbetade timmar.

Alaska

Medborgarna får sedan fyrtio år tillbaka avkastning från en permanent oljefond. Storleken varierar med fondens resultat. Vanligtvis handlar det om cirka 1 400 amerikanska dollar per år. Tillräckligt för att Alaska ska ha blivit den delstat i USA som har minst inkomstklyftor.

Namibia

Med start 2008 har invånare i Omaheke-regionen fått ca 112 svenska kronor per person och månad. Projektet stöds av kyrkan och ideella organisationer. Försöket har resulterat i minskad undernäring, brottslighet, arbetslöshet och fattigdom, medan småföretagsverksamheten ökade.

Cypern

Har sedan 2014 en lag som garanterar fattiga familjer 4 800 kronor i månaden.

Nederländerna

I städerna Groningen, Utrecht och Wageningen planeras försök med olika former och grader av partiell basinkomst att inledas under 2016. Även i kommunen Tilburg finns planer på detta.

Kanada

I Dauphin genomfördes ett experiment 1974–1979 med negativ inkomstskatt. Forskningspengarna drogs in, först på senare år har försöket utvärderats ordentligt. Utvärderingarna visar att deltagarna fick bättre hälsa och utbildningsresultat, samtidigt som det totala antalet arbetade timmar sjönk med 2–3 procent.

Brasilien

Har antagit en lag om successivt genomförande av basinkomst. Sedan 2003 finns Bolsa Familia – som ett barnbidrag med vissa mindre villkor.

Iran

Delar ut ett energistöd på 45 dollar per person och månad sedan fem år tillbaka, men det går till familjens överhuvud och inte till varje person.

Indien

Self-Employed Womens Association genomförde 2011–2013 ett försöksprojekt i åtta indiska byar. Vuxna fick en  månatlig villkorslös basinkomst på 200 rupier (30 kronor) per månad och barnen fick hälften. Resultatet var så positivt att den indiska regeringen nu vill införa basinkomst i hela landet.

Schweiz

5 juni 2016 ska det bli en folkomröstning om basinkomst efter att 100 000 namn samlats in.

Sagt om basinkomst

”Min åsikt är att basinkomst bör tillämpas och ges till varje individ, utan villkor knutna till sig. Det ska vara en rättighet, ungefär som syre. Villkoren skulle göra basinkomsten godtycklig, orättvis och dyr att tillämpa”

”De experiment som gjorts tidigare har visat att en förutsägbar och regelbunden basinkomst till de vuxna gör att alla i familjen mår bättre. Alkoholproblem minskade, barnen fick bättre mat, människor vågade göra investeringar, starta företag och låta barnen gå längre tid i skolan.”

Påståendet att det skulle vara för dyrt med basinkomst grundar sig på beräkningar där man multiplicerar basinkomst med antalet medborgare och då får den totala kostnaden för basinkomst. Och det handlar om väldigt mycket pengar. Men det är ett väldigt naivt sätt att introducera basinkomst på, ingen skulle göra på det sättet.”

”Visst skulle det innebära stora utmaningar att ställa om till medborgarlön och förkorta arbetstiden. Men vi har ju haft stora utmaningar förut. Som när arbetarrörelsen drev och fick igenom åtta timmars arbetsdag.”

”Spenderar du mindre tid på att oroa dig för pengar, kan du börja umgås i stället. I sådana konstellationer kan det uppstå en kreativitet som går bortom vad vi i dag kan föreställa oss. Det kan absolut leda till startande av företag inom rådande marknadsekonomi, men det kan också skapa helt nya fenomen och förändra hur vi tänker kring företagsvinster och den fria marknaden.”

”Vi utbildar oss inte för att få jobb, utan för att civilisera oss – för vår egen
befrielse.”
”Tvärtom tror jag att hade vi en basinkomst skulle vi börja eftersträva en verklig utbildning, sådant som berikar oss som människor, kulturellt och etiskt”

”Det där är typiska fördomar, ofta härstammande från medelklassmänniskor som tänker att prekariatet är en annan sorts människor än de själva.”
”Vi har sett i våra experiment att människor som fått basinkomst arbetar mer, inte mindre. De blir mer produktiva, eftersom de upplever att de fått en chans att förbättra sina liv.”

”Det handlar mycket om hur vi ser på människan. Ser vi negativt på människan, som någon som försöker göra det lätt för sig och dra nytta av alla möjligheter som samhället ger, så behöver hon kontrolleras och med kontrollen visar vi att hon inte är ett viktigt subjekt. Men utgår vi ifrån att människan är ett viktigt subjekt, som använder sitt självbestämmande till att utvecklas och söka sig framåt, tror jag att det bidrar till att hela samhället utvecklas.

Med tanke på att vi tror att basinkomst skulle ge ett större välbefinnande, skulle kostnader för vård och brottslighet minska, för att bara nämna några exempel. Men framför allt tror jag att reformen ger en bättre integration rent socialt. Jag menar, i dag har vi en lag som förbjuder bidragstagare att ägna sig åt frivilligarbetande, vilket är absurt.”